Ny lag kan hindra glesbygdens egna bärkraft

Sveriges avlånga land har en närmast oöverträffad resurs i form av vilda bär, som lingon, blåbär och hjortron. Kvalitet och mängden antioxidanter tillsammans med vår relativt rena miljö har skapat en internationell efterfrågan på dessa bär och produkter av dessa. Bären finns vanligtvis i våra mer glest befolkade områden, områden som samtliga rikspolitiker säger sig värna. Dessutom hanteras ”bärindustrin” i första hand av små företag, även detta något av vikt för riksdagspolitiker. Nu föreslår regeringen ett lagförslag rörande beskattning och betalning vid tillfälligt arbete i Sverige som skapat stor oro bland de företag som försörjer landet med dessa vilda och uppskattade bär. Alternativen för seriösa företag blir att ta bort delar av sin verksamhet eller upphöra helt. Alternativen för svenska bärkonsumenter lär bli rejält höjda priser eller i värsta fall inga svenska bär i våra butiker.

Olika problem har funnits när det har gällt hur bären ska komma från skogen till konsumenterna. Sedan ett antal år sköts detta till relativt stor del via uthyrningsföretag från bl.a. Thailand. Situationen för utländska bärplockare har ibland haft övrigt att önska, men sedan några år finns kollektivavtal med Kommunalarbetarförbundet. De nu föreslagna reglerna kommer att innebära att skatt ska betalas både i Thailand och Sverige, för att möjligtvis kunna få återbetalningar senare.

Marginaler för detta finns inte inom bärbranschen, eftersom betalning för bären kommer med ganska lång eftersläpning. Ifall denna grupp inte får dispenser från skattebetalning från första dagen finns en överhängande risk att 2018 blir det sista året då vi kan köpa svenska skogsbär i våra affärer. Allra viktigast är att förslaget riskerar att slå ut en hel bransch, dominerad av småföretag i Sveriges glesbygd.

År 2015 utgjorde organiserad arbetskraftsinvandring av bärplockare 3043 stycken, som sammantaget skapat ett produktionsvärde på 542 miljoner kronor. Av alla bär plockade i Sverige kommer 75 - 80% från organiserad bärplockning. Uppdragsgivaren och den utländska arbetsgivaren skapar tillsammans de bästa förutsättningarna för plockning gällande arbetsmiljö, säkerhet, trygghet och socialt ansvarstagande. Den utländska arbetsgivaren har svenskt kollektivavtal med Kommunal och betalar försäkring och pension. I organiserad bärplockning är arbetstagaren garanterad en lägsta månadslön enligt kollektivavtalet (23 877 kr/månad för 2018).

Av alla bär plockade i Sverige kommer 75 - 80% från organiserad bärplockning. Den föreslagna lagstiftningen kommer innebära att en bärplockares lön reduceras med 30% i skatt vilket leder till antingen dubbelt så dyra svenska bär i förhållande till övriga länders bär eller till att de 3 – 5 000 professionella bärplockarna som beviljas arbetstillstånd inte tycker det är lönsamt att komma till Sverige. Konsekvenserna i båda scenarierna kommer bli förödande för svensk bärindustri och därmed även få konsekvenser för utvecklingen av glesbygden.

Genom att ge utrymme i lagstiftningen med en dispens på 90 dagar/år för särskilda yrkesgrupper, som Småföretagarnas Riksförbund föreslår, skulle problematiken lätt kunna avhjälpas. Regeringen har tyvärr hitintills inte velat sätta fingrarna i denna syltburk och verkar inte vilja befatta sig med att ge goda förutsättningar för lagen i lingonligan. 

Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson
Småföretagarnas Riksförbund

Siv Öberg
Styrelseledamot
Småföretagarnas Riksförbund