Kompletteringsradar ökar möjligheterna för vindkraftverk på Gotland

En kompletteringsradar på Fårö ökar möjligheterna att etablera fler vindkraftverk på Gotland, utan att försämra kvaliteten på data från väderradarnätet. Det är slutsatsen av en utredning SMHI har utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län.

Vindkraftverk kan försämra kvaliteten på insamlade data från det svenska väderradarnätet, därför får vindkraftverk inte uppföras alltför nära en väderradar. För att kunna etablera vindkraftverk på fler platser har forskare på SMHI har undersökt möjligheter att uppföra en kompletterande väderradar.

– En kompletteringsradar kan helt eller delvis täcka upp områden där huvudradarn störs eller inte har full täckning på grund av vindkraftverk, säger Lars Norin, forskare inom väderradar på SMHI.

Med en kompletteringsradar på Fårö ökar möjligheterna att etablera fler vindkraftverk i området nära väderradarn i Ase på Gotland.

– Omkring 70 procent av de områden som utpekats som potentiella utbyggnadsområden för vindkraft står i konflikt med försvarsintressen, där en väderradar utgör det dominerande hindret. Länsstyrelsen och Region Gotland är mycket nöjda över det goda samarabete vi haft med SMHI, SWERAD och Försvarsmakten, vilket gjort att vi kunnat diskutera problemen och nu ytterligare kunnat klarlägga de tekniska förutsättningarna för att minska konflikterna med väderradarn. Resultaten från utredningen är mycket goda för vindbrukets del, säger Lena Kulander, Miljö- och vattenenheten på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Utreder flera scenarier

SMHI utreder flera olika scenarier för uppförande av vindkraftverk, och hur en kompletteringsradar kan göra det möjligt att etablera vindkraftverk mycket närmare befintlig väderradar i Ase.

– Vi har nu kommit fram till preliminära resultat, som pekar på att området norr om väderradarn i Ase, utanför skyddszonen på 5 km, kan vara möjligt att bebygga med vindkraftverk om en kompletteringsradar uppförs på Fårö, säger Lars Norin. Men för att fullständigt kunna bedöma datakvaliteten på mätningarna från en kompletteringsradar så måste vi genomföra en fördjupad, mer detaljerad studie.

Den fördjupade studien bör utveckla metoder för att analysera hur datakvaliteten påverkas, eftersom kompletteringsradarn i regel inte mäter över exakt samma volym som huvudradarn.

– Vi har nu kommit en bit på väg för att belysa frågan om etablering av vindkraftverk närmare våra väderradarer, men vi är inte helt i mål. Vi behöver undersöka mer i detalj hur en kompletteringsradar påverkar kvaliteten i radarobservationerna. Det är mycket viktigt att vi behåller en god datakvalitet för att kunna ha ett bra indatamaterial till väderprognosproduktionen, säger Lennart Larsson, uppdragsansvarig på SMHIs avdelning Samhälle och Säkerhet.

Om utredningen

Utredningen utförd av SMHI på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län undersöker alternativa placeringar av kompletteringsradar på Fårö respektive Gotska Sandön, för att möjliggöra etablering av vindkraftverk närmare väderradarn i Ase. 

Vilka och hur många vindkraftverk som kan godkännas med hjälp av en kompletteringsradar beror bland annat på den datakvalitet de ersättande mätningarna kan ge. För att fullständigt kunna bedöma datakvaliteten på ersättande mätningar från en kompletteringsradar måste en fördjupad studie genomföras.

Det svenska väderradarnätet

Det svenska väderradarnätet är planerat för att täcka in Sverige så bra som möjligt, vilket gör att det i princip är omöjligt att flytta någon anläggning utan att försämra täckningen. SWERAD, den samordnade förvaltningen för Försvarsmaktens och SMHIs väderradarer, flyttar därför inte på befintliga väderradaranläggningar, men kan acceptera kompletterande radarstationer under förutsättning att kvaliteten på radardata inte försämras.
 
Läs mer på smhi.se:Kompletteringsradar ökar möjligheterna för vindkraftverk på Gotland
 
Läs mer om forskning på smhi.se
 
Läs mer på Länsstyrelsen i Gotlands läns webbplats: En kompletterande väderradar kan öppna för möjligheten att uppföra...