FNs klimatpanel: Betydande klimatrisker, men anpassning kan minska sårbarheten

Idag 31 mars presenterar FNs vetenskapliga klimatpanel IPCC den hittills mest omfattande
analysen av kunskapen om klimateffekter och anpassning till klimatets förändring. Rapporten beslutades vid ett möte i Yokohama, Japan och konstaterar att den pågående klimatförändringen innebär betydande risker för bland annat global livsmedelsförsörjning och för ekonomisk utveckling. IPCC betonar att värdens länder måste både bromsa utsläppen och anpassa samhället för att minska sårbarheten. Ju snabbare detta kan ske, desto lägre är riskerna för allvarliga klimateffekter.

I sin andra delrapport ”Climate change 2014: Impacts, adaptation and vulnerability” beskriver IPCC konsekvenserna av klimatets förändring och vad som krävs för att anpassa samhällen till klimateffekter som stigande havsytenivå och minskad mattillgång i vissa regioner. Rapporten bygger på ett mer omfattande material än tidigare utvärderingar, och visar att klimatförändringarna
redan har påverkat förutsättningarna för både ekosystem och samhällen. Exempel är smältande glaciärer med minskad tillgång till dricksvatten som följd, tinande permafrost liksom förändringar i många växters och djurs utbredning.

Riskbegrepp i fokus

IPCC presenterar tydligare än tidigare hur riskerna ökar i takt med stigande medeltemperatur och konstaterar att klimatförändringen är en stor utmaning i fråga om riskhantering. Fem riskområden pekas ut; Hot mot ekosystem, Extrema väderhändelser, Fördelning av klimateffekter (större risk för utsatta länder/folk), Globala ackumulerade effekter samt Storskaliga enskilda händelser.

Begreppet ”risk” tilldrog sig stor uppmärksamhet under slutförhandlingarna i Yokohama. Bland annat på grund av behovet att bedöma risker i ljuset av Klimatkonventionens mål att förhindra ” farlig mänsklig inverkan på klimatsystemet”.

- Diskussionen om riskbegreppet är komplicerad, men det står klart att klimatförändringen kommer att både öka nuvarande klimatrelaterade risker och skapa nya för natur och samhällen, säger Lena Lindström vid SMHI som deltog i den svenska delegationen.

Anpassning kan lindra

Rapporten konstaterar att anpassning är nödvändigt för att hantera de växande riskerna, men också för att lindra effekterna. IPCC konstaterar att medvetenheten om klimatriskerna har ökat och att insatser för att anpassa utsatta regioner, kulturer och sektorer har inletts världen över. Men behovet av att minska riskerna genom förebyggande arbete är fortfarande mycket stort.

- Det finns många möjligheter att klimatsäkra samhällen, säger Lars Bärring, klimatforskare vid SMHI och medlem i den svenska delegationen. Samtidigt är klimatanpassning inte en möjlighet för alla länder och regioner. IPCC trycker på behovet av ”early action” och pekar på att kostnaderna för anpassning stiger med behovet av snabba och akuta åtgärder.

Länkar:

Effekter, sårbarhet och anpassning: Summary for Policymakers på IPCC:s webb (eng)
IPCC:s pressmeddelande i samband med lansering av rapporten
Presentation av svenska författare i IPCC AR5 (pdf)

För ytterligare information, kontakta:

Lars Bärring, klimatforskare och samordnare, 011-495 8604, ipccfocalpoint@smhi.se
Lena Lindström, samordnare/kommunikatör, 011-495 8365, ipccfocalpoint@smhi.se

Bakgrund:

IPCC redovisar 2013-2014 en samlad analys av det vetenskapliga kunskapsläget om klimatets förändring (Assessment Report 5, AR5). Redovisningen görs i tre delar av klimatpanelens tre arbetsgrupper (WG). Del 1 presenterades i Stockholm i september 2013 och lade fast att en av människan skapad klimatförändring är otvetydig och pågående. Arbetsgrupp 2 bygger vidare på vetenskapen med den nu aktuella analysen av tillgänglig forskning och observationer om effekter, sårbarhet och anpassning. Mer än 12 000 publicerade vetenskapliga studier ligger till grund för analysen. Arbetsgrupp 3 presenterar i april en analys om kunskapsläget i fråga om att bromsa klimatförändringen. En syntesrapport av de tre delarna kommer att publiceras i oktober 2014.

Syftet med IPCC:s utvärdering är att ge beslutsfattare bästa möjliga vetenskapliga underlag för
klimatrelaterade beslut. Samtliga rapporter går igenom en omfattande granskning av världsledande klimatexperter. Granskningsprocessen samordnas via enskilda länders nationella kontaktpunkter som oftast finns vid en nationell miljö- eller klimatmyndighet. Arbetet med de nu aktuella rapporterna inleddes 2009. Mer än 800 forskare och experter från olika länder ställer samman den analys och sammanfattning av kunskapsläget om klimatets förändring som FN:s klimatpanel publicerar 2013-2014 (AR5). Bland dem finns flera svenskar (se länk ovan).