FNs klimatpanel: Utsläppstrend måste vändas

Trenden av ökande utsläpp av växthusgaser måste brytas inom kort för att klara målet om en maximal ökning av jordens medeltemperatur på två grader. Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC som idag presenterar en analys av de lösningar som står till buds för att stabilisera klimatet. Internationellt samarbete, starkare styrmedel och gynnsamma förutsättningar för fortsatt tillväxt av förnybara energikällor finns bland de möjligheter som klimatpanelen lyfter fram.

Efter att tidigare ha redovisat det naturvetenskapliga kunskapsläget samt de klimateffekter världen står inför, handlar den nu aktuella rapporten om lösningar för att bromsa och på sikt stabilisera klimatet. Rapporten slutförhandlades i Berlin med deltagare från 110 länder på plats.

I sin analys betonar IPCC vikten av snabba och kraftiga utsläppsminskningar. I scenarier som når
tvågradersmålet är de globala utsläppen 40 till 70 procent lägre år 2050 jämfört med 2010. År 2100 är utsläppen nära noll.  Utmaningen ska ses i ljuset av klimatpanelens redovisning av att världens samlade utsläpp ökar i allt snabbare takt, främst till följd av ökad användning av fossila bränslen och industriella processer. Klimatpanelen konstaterar att trots klimatåtgärder och lågkonjunktur, har utsläppen fortsatt att öka mellan år 1970 och 2010 med en större ökning mot slutet av perioden.

Bredare syn

Rapporten redovisar olika vägar till tvågradersmålet. I verktygslådan finns bland annat omställning till förnybar energi, elektrifiering inom transportsektorn, energieffektivisering, prissättning av utsläpp, men
också lagring av koldioxid liksom storskalig trädplantering för att hindra att koldioxid når atmosfären.

Starkare styrning och åtgärder utöver de som finns på plats idag konstateras behövas. IPCC pekar på vikten av att se klimatinsatser i ett bredare perspektiv – klimatåtgärder kan ge vinster inom en rad andra områden som hälsa, mat- och energisäkerhet liksom bibehållna ekosystemtjänster. Enligt rapporten kan beslut om klimatåtgärder  underlättas om den fulla potentialen av dessa mervärden (“co-benefits”) tas in.

Utan ytterligare åtgärder beräknas utsläppen fortsätta att öka i nuvarande takt eller snabbare till följd av ökad produktion och konsumtion samt en växande befolkning.

- Det innebär att vi skulle komma att följa de högsta scenarierna med en ökning av den globala medeltemperaturen på 3,7 till 4,8 grader till år 2100, säger Lars Bärring, SMHI, som leder den svenska delegationen. Det är IPCCs högsta scenarie och innebär risk för betydande klimateffekter. Det ligger också långt över målet om max 2 grader.

Att vänta kan kosta

Att vänta med ytterligare åtgärder till 2030 beräknas göra det väsentligt svårare att nå låga tsläppsnivåer.

- Koldioxid ackumuleras i atmosfären under lång tid. Att vänta med åtgärder innebär fortsatta investeringar i koldioxidintensiv infrastruktur och därmed låser vi utvecklingen mot höga, framtida utsläpp, kommenterar Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och
deltagare i den svenska delegationen.

Åtgärder kan motiveras ur samhällsekonomisk synvinkel. IPCC redovisar att omställning till ett samhälle med låga utsläpp kan ske med en begränsad minskning, eller senareläggning, av den globala BNP-tillväxten. Då har inte mervärden till följd av klimatinsatser räknats med. Rapporten visar samtidigt att investeringar i infrastruktur och långlivade produkter som låser samhället till utvecklingsvägar med höga utsläpp, kan bli svåra eller mycket kostsamma att ändra. En kursändring i dagens investeringsflöden mot investeringar i teknik med låga utsläpp ses som viktigt.

Mer information:
WG3 Summary for Policymakers på IPCCs webb (eng) 
IPCC:s pressmeddelande i samband med lansering av rapporten
Presentation av svenska författare i IPCC AR5 (pdf)

Information och anmälan till fördjupande seminarium om IPCCs rapport om klimatlösningar i Stockholm den 12 maj.

För ytterligare information, kontakta:

Lars Bärring, klimatforskare och samordnare, 011-495 8604, ipccfocalpoint@smhi.se

Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, tfn 046-222 46 83, lars_j.nilsson@miljo.lth.se

Marianne Lilliesköld, expert IPCC, Naturvårdsverket, tfn 010-698 12 69, Marianne.lillieskold@naturvardsverket.se