Kommunal organisering av frivilliga ökar

Kommunernas intresse för att själva organisera och styra frivilliga har de senaste åren mångdubblats. Det är riskfyllt! Frivilligt arbete kan då bli ett sätt för kommuner att spara pengar liksom att det blir otydligt vad som är offentligt ansvar för vår gemensamma välfärd. Dessutom innebär det stora risker för vår demokrati.

Sverige är bland det bästa länderna i världen när det gäller människors engagemang för varandra. Varannan vuxen människa engagerar sig frivilligt 16 timmar per månad. Det är bra! Att människor engagerar sig i och för varandra bygger ett bättre, mer solidariskt och mer demokratiskt samhälle. Det frivilliga arbetet har av tradition organiserats av det självständiga föreningslivet i Sverige.

De senaste åren har en dramatisk förändring börjat synas. Det offentliga har själva börjat organisera frivilliga, utan att göra det via samarbete med organisationslivet. I hög grad har detta motiverats av kommunernas behov av att förbättra villkoren för våra äldre och ensamma, och öka känslan av socialt sammanhang och kvalitet i den offentliga välfärden.

Den här förändringen är riskfylld. När det är kommunerna själva som organiserar det frivilliga arbetet så ökar riskerna att frivilliga används som gratis extra-händer och därmed blir verktyg för besparingar och nedmontering av de offentliga systemen. Enligt den nationella överenskommelsen mellan idéburna organisationer, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting får detta inte ske – frivilligt arbete ska istället vara en möjlighet att utveckla välfärden och samhället. Men i en situation med begränsad kommunal ekonomi är det lätt hänt att det som inte får ske, ändå inträffar.

Ytterligare en risk är att de frivilligas engagemang blir ett sätt att omförhandla var gränserna går för varje individs rättigheter, utan att det finns några parter som kan diskutera och ifrågasätta utvecklingen. En frivillig som är organiserad av det offentliga har ingenstans att gå med sina ifrågasättanden, och kan därmed inte spela den viktiga rollen av att vara medborgarvittne och kritiker. Att det offentliga i en situation säger att frivilliga aldrig får ersätta betald personal är bra, men risken är att man över tid allt mer ruckar på gränserna för vad frivilliga får och bör göra. Det riskerar att innebära en urholkning av rättigheterna för individen.

Frivilliga organiserade av det offentliga innebär också en stor risk för demokratin. Ett fritt och självständigt organisationsliv spelar en mycket viktig roll för demokratin – människor samlas där runt idéer och arbetar för förändringar, och det är viktigt för övertygelsen att saker går att förändra, förutsättningarna för att opinionsbilda, kritisera och protestera kring utvecklingen, och för att vår demokrati ska leva och utvecklas. Ett fritt och självständigt organisationsliv samlar kraft ur de många människornas engagemang och en kommunal organisering av frivilliga riskerar därför att dränera demokratin.

Organisationslivet och det frivilliga engagemanget behövs för att Sverige ska utvecklas och vara ett medmänskligt samhälle. Frivilligt engagemang spelar en stor roll för alla, och vi behöver gemensamt främja det. Vi välkomnar ett kommunalt engagemang som strävar efter just det, och som tydliggör att kommunernas roll i sammanhanget är att främja och möjliggöra.  Sveriges organisationsliv vill vara med i utvecklingen av hur samhället ska se ut och fungera, och bidra till att frivilligt engagemang kan bidra till allas välmående och sociala sammanhang. Ge oss förutsättningar till det genom att utveckla det frivilliga arbetet drivet av självständiga föreningar, genom att kommunerna samverkar med oss om att främja det!