Vem kan man lita på i digitala media?

Ungdomar hämtar information från morgontidningar i allt lägre grad

Dagens ungdomar läser i allt lägre grad nyheter i tryckta morgontidningar och här rapporterar TU (Tidningsutgivarna) i rapporten ”Svensk Dagspress 2012 - Fakta om marknad och medier” att hela 65% av alla som finns i åldergruppen 15-24 åringar i Sverige år 1995 läste en morgontidning.  2011 hade denna andel sjunkit till 45%. Det innebär att mer än varannan yngre Svensk idag hämtar sin nyhetsinformation från andra källor än den tryckta morgonpressen. Åldersgruppen 65-79 åringar ligger oförändrat kvar på hela 84%. (Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2011) (Länk till TU rapporten)

Att det är så här, tolkar vi på Söderlund & Co som att datorer och smarta mobiltelefoner är vanligare bland ungdomar än bland landets pensionärer.  Det kan också tolkas på ett annat sätt och det skulle kunna vara - att ju äldre man blivit, ju mer van är man att läsa en tryckt morgontidning, och har ett inbyggt motstånd mot ny teknik som läsplattor, laptops och smarta mobiltelefoner.

Fasa månde dock tidningsutgivarna, då 15-24 åringarna är på väg in i nästa åldergrupp som är 25-44 åringarna. Trenden vi läser ut ur TU:s rapport pekar mot att den tryckta morgontidningen kommer att minska de kommande åren då den yngre generationen blir äldre och våra papperstidningsläsande pensionärer går ur tiden.

Om informationen är digital, och löpande förändras – kan man då lita på den?

Fördelen gällande trovärdighet och källgranskning med tryckta tidningar, är att en tidningsutgivare när tidningen väl är tryck och distribuerad, har svårt att ändra på det som tryckts. Detta har sannolikt lett till en noggrannare källgranskning och större försiktighet av ansvariga utgivare, än i det fall då man enbart lägger ut information digitalt, som kan förändras mycket enkelt. Dessutom så finns informationen kanske inte kvar i arkiv för validering i efterskott, då man ständigt skickar ut ett nytt nyhetsflöde på nätet.

Om detta antagande är riktigt ställs dagens ungdomar alltså sannolikt inför ett behov att i större grad än tidigare, själva värdera om informationen man läser verkligen är riktig. Anm: Historien har lärt oss att tryckt media inte är någon 100% garanti för att det som tryckts är korrekt i alla stycken.

Nyhetsrapportering är idag inte begränsat till tryckta tidningar eller nyhetssändningar på TV.

Med sociala media så som facebook och twitter har nyhetsrapportering kommit att utföras även av icke universitetsutbildade journalister. I och med sociala media har vi alla blivit nyhetsförmedlare. Ett personligt inlägg på twitter eller facebook, som delas vidare kan nå tiotusen- eller hundratusentals läsare på någon timme. Nyhetsuppläsaren i TV-rutan eller journalisten hos den lokala morgontidningen har inte längre monopol på att föra ut nyheter på bred front.

Reklam i olika typer av media och vår inställning till den

I TU:s rapport finns även en redogörelse för ”Allmän inställning till reklam i olika medier 2011” (källa: Orvesto Konsument 2011) där man kan utläsa att vi är mest positiva till reklam i tryckta morgontidningar, och ogillar det i stor grad på webben eller i mobilen. Medan man också i TU:s rapport kan utläsa att reklaminvesteringar på internet snart är lika stora från annonsörerna som de man gör i den tryckta morgonpressen.

Här får man ställa sig frågan om marknadsföringen på nätet och i mobilen riskerar att smyga sig in som en mer subtil form av marknadsföring, än den med de många helsidor med tydliga annonser som finns i morgontidningarna. Om det är så att reklamen smygs in i artiklar istället för i tydliga annonser, så ökar problemet för läsare att kunna veta säkert om det är en objektiv artikel, eller om den är reklamfinansierad med andra motiv än rent objektivt nyhetsförmedlande som grund.

Tidningsägarnas politiska uppfattning har i alla tider färgat objektiviteten i nyhetsrapportering även i tryckt media, men det har varit svårt för företag att placera reklambudskap i redaktionella artiklar i den tryckta morgonpressen. Något som man nu kan befara blir ett intressantare tillvägagångssätt för vissa nättidningar i kampen om reklaminvesteringar, om nu läsarna är starkt negativa till renodlade annonser i digital form. Även detta kommer att öka kravet på den enskildes bedömning av relevansen och objektiviteten i det man läser i form av digitala artiklar.

Är utvecklingen bra eller dålig?

Vi på Söderlund & Co har inget självklart svar på om utvecklingen är bra eller dålig, eller hur man skall agera som individ om våra antaganden stämmer. Vi skriver själva en blogg om staden Borås, och det är i alla stycken positiv kring vad som föregår i staden Borås. Självklart finns det saker som är mindre bra även i Borås stad, men vi har helt enkelt valt att publicera en renodlat positiv blogg om staden och dess invånare.

Vi utrycker också omdömen som kanske ibland är i överkant, där det mesta som bedöms av bloggen är ”göör bra” eller i ”världsklass”. Vi försöker dock i alla stycken göra det på ett så övertydligt sätt, att det inte kan tolkas som ett försök till objektiv nyhetsrapportering. Vi ser dock att steget inte är långt från att göra det med ”glimten i ögat” till att försöka framstå som seriös och objektiv, och därmed placera vinklade budskap på ett mer svårtolkat sätt för läsaren.

Samma råd till ungdomarna som vår generation fick när vi växte upp

Avslutningsvis vill vi därför ge ett råd till vår yngre generation, och det är samma råd som vår generation fick när vi växte upp. ”Man skall inte tro allt man läser eller hör”. Det är viktigt att själv alltid göra en bedömning utifrån egna erfarenheter om det man får till sig till livs verkligen kan vara riktigt.

Ett sätt att öka denna erfarenhet är se nyhetssändningar från de etablerade stora TV-kanalerna och att läsa seriösa morgontidningar där i båda fallen ansvarig utgivare är noga med att kritiskt källgranska det material som sänds i etern eller går i tryck. Ett tips på en morgontidning är till exempel Borås Tidning.

Not: Borås Tidning är en morgontidning som vår blogg 7H33 Borås då givetvis tycker har ett ”göör bra” innehåll, och där det redaktionella materialet enligt bloggens värderingsnormer är i ”världsklass” och alltid så objektivt formulerat som det bara kan vara.

Källa: TU - Tidningsutgivarna rapport (läs den här)