Äldre anlagda ruddammar sökes

Nu hoppas forskare från Södertörns högskola på tips om äldre anlagda dammar, där fisken ruda fortfarande lever. Genom att kartlägga den genetiska släktskapen mellan rudor som lever i historiska dammar hoppas de se hur fisken en gång spridits genom Skandinavien. En av frågorna forskargruppen försöker besvara är om det finns en framtid för rudan som matfisk.

I ett forskningsprojekt vid Institutionen för livsvetenskaper vid Södertörns högskola, pågår det ett intensivt detektivarbete för att ta reda på var i Sverige det kan finnas kvar anlagda dammar från gamla tider. Dessa dammar kan innehålla släkten av fisken ruda, vars gener är intressanta för forskarna.

- Vi kartlägger rudans förekomst i gamla dammar i Sverige, men först måste vi hitta dessa dammar där rudan kan finnas. När vi hittar bestånd av fisken analyseras den genetiskt. På så sätt kan vi spåra släktskapet mellan olika fiskar, berättar professor Håkan Olsén.

Det finns i skrifter från 1500-talet berättelser om hur munkar tog med sig rudor på sina vandringar och planterade in den i anlagda dammar, men det är ännu inte belagt. Det är bland annat detta som Håkan Olsén och hans forskargrupp vill försöka ta reda på med hjälp av genetiska analyser. Men man blickar även framåt mot hur rudan ska kunna bevaras som art. Idag är den starkt utrotningshotad på många håll på grund av att den korsas med närliggande arter.

I projektet, kallat ”The Story of Crucian Carp in the Baltic Sea Region. History and possible future” möts forskare med bakgrund inom zoologi, genetik, etnobiologi och kulturgeografi för att dels utreda rudans historia och spridning, dels dess möjliga framtid som ”grön” matfisk i Skandinavien.

Forskarna är intresserade av att komma i kontakt med folk som vet om var det finns ruddammar av äldre ursprung. Kontakta Håkan Olsén på hakan.olsen@sh.se. 

I projektgruppen ingår förutom Håkan Olsén, Madeleine Bonow, Sven Janson, Ingvar Svanberg och Johanna Wouters.

Läs mer på www.sh.se