EU öppnar gränserna för planerad vård och medicinturism

Medicinturism är en ny, global marknad som påverkar de nationella sjukvårdssystemen. Spelplanen förändras snabbt för vårdgivarna när antalet patienter som söker sig utomlands ökar i världen och i Sverige. Hittills har EU-medborgare haft rätt till akutsjukvård inom unionen. Genom ett nytt EU-direktiv öppnas dörren även för planerad vård. I oktober 2013 ska rätten vara införlivad med nationell lagstiftning. Vilka blir konsekvenserna för sjukvården i Sverige och inom EU?

Vid Södertörns högskola pågår 2013-2015 ett forskningsprojekt om ”Sveriges utmaningar och möjligheter inom medicinturism”. Projektet leds av Erik Borg, professor i företagsekonomi, som tillsammans med forskarkollegerna Kjell Ljungbo och Frank-Michael Kirsch, fått närmare 3.5 miljoner kronor av den privata forskningsfinansiären Ragnar Söderbergs stiftelse.

Forskningsprojektet genomförs som en global studie där medicinturismens implementering analyseras i olika länder i Europa, Nordamerika och Asien. Forskningsprojektets syfte är bland annat att beskriva och kartlägga vilka konsekvenser denna ”gränslösa” sjukvård kan få för det svenska sjukvårdssystemet.

Utvecklingspotential för Sverige som vårdexportör från och med 1 oktober i år
Den globala medicinturismen omsätter idag cirka 650 miljarder kronor. Sverige står för en promille av denna omsättning.

– Det finns en enorm utvecklingspotential och en unik möjlighet att positionera Sverige som en vårdexportör som bygger på en medveten satsning på forskningsbaserad klinisk vård och utveckling inom terapiområdet. Svensk sjukvård har en betydande exportpotential, menar Erik Borg, professor i företagsekonomi på Södertörns högskola.

Den globala marknaden för medicinturism växer med cirka 20-30 procent per år. Bakom den växande medicinturismen ligger framför allt en allmän internationalisering inom organisationer som EU, nya livsstilsmönster och en åldrande befolkning i de rika länderna.

Vem söker planerad vård i andra länder?
Medicinturisterna tillhör i huvudsak tre kategorier: patienter från rika länder som söker billigare vård i utvecklingsländer. Patienter från länder med begränsad tillgång till avancerad sjukvård som söker sådan behandling där de kan få den. Patienter vars hemländer har avtal om fri tillgång till vård i vissa andra länder.

Ett exempel på den tredje kategorin är sjukvårdssamarbetet inom EU. Hittills har EU-medborgare haft rätt till akutsjukvård inom unionen och i oktober utökas denna rätt att även omfatta planerad vård.

För svensk sjukvård innebär det nya direktivet inte bara möjligheter utan också flera utmaningar. Ett sjukvårdssystem med långa väntetider och höga kostnader som bland andra det svenska, är sårbart när marknaden genomgår genomgripande förändringar. Samtidigt innebär internationaliseringen möjligheter till förnyelse och kvalitetssäkring av vården.

Läs mera här: Artikel om medicinsk turism på Södertörns högskolas webbplats.

Kontakt
Erik A. Borg, PhD, professor i företagsekonomi, Södertörns högskola, erik.borg@sh.se,  08 608 40 54
Eleonor Björkman, presskontakt, Södertörns högskola: eleonor.bjorkman@sh.se, 070-286 13 32