Idéhistoriker undersöker ifrågasatt framstegstanke i ny bok

Den framtids- och teknikoptimism som fanns i västvärlden decennierna efter andra världskriget har ersatts av en annan, mörkare och mer osäker bild av framtiden. I den nya boken "Förlorad kontroll. Den ifrågasatta framstegstanken" undersöker idéhistorikern Bernt Skovdahl vad som hänt med synen på framtiden.

Bernt Skovdahl minns att när han själv var i tonåren på 60-talet fanns en framtidsoptimism som genomsyrade samhället. Men under de decennier som följde hände något radikalt i synen på framtiden.  Det var för att ta reda på vad det var som hände som han skrev boken "Förlorad kontroll. Den ifrågasatta framstegstanken", som nu kommit ut på Dialogos förlag i samarbete med Institutet för Framtidsstudier.

- Framtidsforskning passar bra för en idéhistoriker, säger Bernt Skovdahl. Framtiden finns ju egentligen inte, det enda som finns är våra föreställningar om framtiden och dessa har förändrats under senare decennier.

En ny syn på naturvetenskapen

Centralt i den förändring som skett och som Bernt Skovdahl beskriver i boken, är ett nytt förhållande till naturen och naturvetenskapen. Under senare delen av 1900-talet har det skett förändringar och förskjutningar i naturvetenskapen som gjort att framstegstanken inte längre är självklar.

- Tilltron till människans förmåga att kontrollera, förutse och styra förhållanden i naturen har till stor del försvunnit, eftersom den har visat sig bygga på ohållbara utgångspunkter. Bland dessa fanns föreställningen om människans herravälde över naturen genom kunskap, berättar Bernt Skovdahl.
Synsättet att naturlagarna innebar att naturen var determinerad var inte något mindre än en idémässig arvtagare och trygghetsersättning för Guds försyn, som innan den naturvetenskapliga revolutionen fanns som ordnande princip i människors tänkande. 

Framtiden och moderniseringen

Också människosynen och tilltron till moderniseringen har förändrats under senare hälften av 1900-talet.  Den etablerade bilden av framstegen genom historien utgår från ett perspektiv som i vår globaliserade värld ter sig inskränkt europeiskt.

- Vare sig man sett moderniseringen som ett löfte om välstånd och lycka eller som en felslagen upplysning där människan förslavas i ett teknokratiskt system, har man uppfattat den som en historisk process som med tiden breder ut sig till land efter land. I dag framstår moderniseringen snarare som en rumslig process än en kronologisk, säger Bernt Skovdahl: den mänskliga kulturen går inte längre framåt, utan utvidgar sig på bredden.
Men nu när framstegstanken blivit ohållbar, vad kommer i stället? Behöver vi människor en ny vision om framtiden?

- Någon falsk trygghet behöver vi inte, som tanken på Guds försyn, och inte heller utopier av det slag som måste genomdrivas med totalitära metoder. Men något behöver vi, som gör att vi inte drabbas av handlingsförlamning inför olika situationer, utan som ger oss mod att handla, säger Bernt Skovdahl.

Kontakt: Bernt.Skovdahl@sh.se