Mod att tala

Södertörns högskola har i tio år haft en unik retorikkurs för studenter med talängslan. Nu presenteras våga-tala-metodiken i en ny bok.

Södertörnsmodellen för studenter med talängslan har använts tio år i olika kurser och utbildningar vid Södertörns högskola. Initiativet till en särskild kurs för studenter med talängslan togs av retoriklärarna Annelie Palm och Istvan Pusztai år 2001. Våga-tala-metodiken har successivt justerats genom årens lopp i mötet med studenterna som de båda lärarna träffat.

Nu har Istvan Pusztai beskrivit våga-tala-metodiken i boken ”Mod att tala. 160 övningar i retorik”. Här presenteras metoden med dess teoretiska grunddrag och övningar fördelade på fyra områden i retorikens praktik.

- Den bärande tanken i våga tala-pedagogiken är demokratiprincipen. De som är tysta och har svårare att tala inför en grupp har också rätt att få förutsättningar att göra sin röst hörd, säger Istvan Pusztai.

Men många i dagens utbildnings-Sverige har svårt att tillgodogöra sig och klara av sin utbildning på grund av talängslan. I en studentenkät fick man 2008 veta att så mycket som en tredjedel av alla nya studenter var rädda för att tala inför grupp.

- Idag ser högre studier annorlunda ut än för bara tjugo eller trettio år sedan. Då kunde man kanske lättare klara sig på att läsa kurslitteraturen och tenta av den. Idag finns ett större krav i studierna och i samhället att man ska kunna ställa sig upp och tala inför en grupp i olika sammanhang, säger Annelie Palm.

Kurserna i retorik med våga-tala-inriktning finns på grundnivå. Steg för steg, och med hjälp av olika tekniker, får studenterna träna sig att tala inför andra. Pedagogiken går ut på att man går mycket varsamt fram.

Som retoriker har de tillgång till helt unika verktyg, menar Istvan Pusztai och Annelie Palm. Men deras respektive bakgrunder som dramapedagog respektive rörelsepedagog har också gett värdefulla verktyg.  Bland metoderna från dessa ämnesfält finns exempelvis övningar i hur man rör sig i rummet, hur man knyter an till åhörare och sättet att arbeta med kroppen och det kroppsliga uttrycket.

Södertörnsmodellen för våga-tala-pedagogik innehåller några viktiga hörnstenar:

• Studenten ska öva sig i att ha realistiska förväntningar på sig själv.
• Det kollektiva. Det kan vara frigörande att vara ganska många, kraften frigörs i en större grupp. Läraren bygger ett slags skydd, baserat på respekt för varandra – en trygg psykosocial miljö.
• Aktivitet – studenterna arbetar under större delen av tiden med praktiska retoriska övningar. Fysisk passivitet befrämjar inte modet att tala offentligt.
• Retorikkunskapen och den intellektuella distansen. När man tränar på att formulera vad man känner skapar man en intellektuell distans till rädslan.

 Boken är utgiven på Gleerups förlag.

Kontakt: Istvan Pusztai, lektor i retorik. Mobiltel: 0735-66 98 09, eller e-post: istvan.pusztai@sh.se
Eleonor Björkman, pressskontakt Södertörns högskola. Mobiltel: 070-286 13 32,
eller e-post: eleonor.bjorkman@sh.se.