Under ett år har Birgitta Almgren, professor i tyska vid Södertörns högskola, haft tillstånd att forska i Säpos arkiv om Stasi-misstänkta i Sverige. Syftet har varit att analysera Stasis metoder att infiltrera olika sektorer och värva svenska medarbetare.

I sin tidigare bok Inte bara Stasi … analyserade Birgitta Almgren de öppna förbindelserna mellan Sverige och DDR. I sin nya bok Inte bara spioner… Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget redogör hon för de hemliga förbindelserna mellan Stasi och Sverige och om personerna bakom akterna. I boken kan man läsa fallstudier av det 50-tal människor som förekommer i Säpos arkiv som man misstänkte opererade i Sverige under kalla kriget.

Regeringsrättens dom gav tillgång till arkiv
Hennes forskning fick mycket uppmärksamhet 2010 då hon först nekades tillträde till dessa akter, men senare fick tillgång till dem enligt en dom i Regeringsrätten, nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen.
- Domen i Regeringsrätten, som kan bli prejudicerande, gör att Säpo kan vara mindre restriktiva när det gäller att öppna arkiven för forskning. Det är något som de själva välkomnar, säger Birgitta Almgren.

Att hennes tillträde till Säpos arkiv åtföljdes av vissa restriktioner – som att hon inte är tillåten att publicera några namn ur akterna – tycker hon inte inskränker på forskningens ändamål.
- Det viktiga för mig som forskare är inte att jaga rätt på de skyldiga. Det är inte så enkelt som att de alla är landsförrädare och bovar.

Retorik som övertygar
Viktigare är att diskutera varför människor gjorde som de gjorde, och i vilka politiska och ideologiska sammanhang detta kunde ske. En av Birgitta Almgrens drivkrafter som forskare är att undersöka vilken roll språket spelar för att till exempel bygga upp hotbilder. Hon har sett tydliga och skrämmande kopplingar mellan Stasis övertygelsemaskineri och både äldre och dagsfärska exempel på undergångsretorik.
- Det otäcka är att det är universellt. Man skulle kunna dra ut vissa partier ur Stasis rapporter, byta ut några ord och så har man samma typ av formuleringar som Anders Behring Breivik använder i sina texter när han beskriver det som han ser som hotet mot civilisationen, säger Birgitta Almgren.

Det finns också tydliga språkliga kopplingar till den nazistiska ideologiinfiltrationen under 1930- och 1940-talen i bland annat Sverige, men då var kommunismen hotet. För den östtyska underrättelsetjänsten under kalla kriget blev hoten imperialism och kapitalism.

Vem blir spion?
Vad är det då som driver människor att ställa sig i en diktaturs tjänst? Den bild Birgitta Almgren fått genom sin forskning av Stasis sätt att arbeta gör bilden mer nyanserad. Med den nya bokens titel konstaterar hon att kalla krigets Stasi-kollaboratörer inte bara var spioner – de var också kontaktpersoner och sympatisörer – och ibland lika mycket offer som förövare. Människor som ofta drevs av en vilja att göra det rätta, att arbeta för freden och i denna strävan såg eller blev övertygade att kommunismen innebar ett löfte om en ljusare framtid.

Boken ges ut den 15 september på Carlsson bokförlag.

Birgitta Almgren arbetar vid CBEES (Centre for Baltic and East European Studies), Södertörns högskola, och hennes forskning är finansierad av Östersjöstiftelsen.

Kontakt
Birgitta Almgren tel: 08-608 43 66, e-post: birgitta.almgren@sh.se
Eleonor Björkman, (Presskontakt) tel: 08-608 50 62, 070-286 13 32, e-post: eleonor.bjorkman@sh.se