Ny bok om svensk-sovjetiska relationer

Nikita Chrusjtjov ledde Sovjetunionen från mitten av 1950-talet till 1964. Boken "Peaceful Coexistence" beskriver de svensk-sovjetiska relationerna under denna dramatiska period när exempelvis Kuba-krisen ägde rum. Öst står mot väst, stormakt mot stormakt. Och någonstans däremellan finns den alliansfria småstaten Sverige.

Boken ”Peaceful Coexistence” behandlar de svensk-sovjetiska relationerna under Chrusjtjovs tid vid makten i Sovjetunionen, en dramatisk period i världspolitiken. Boken består av åtta kapitel skrivna av lika många forskare, två svenska och sex ryska. Redaktör och författare av förordet är Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola.

- Innehållet kretsar kring 1950- och 60-talen när Sovjet hade sin första perestrojka, berättar Helene Carlbäck. När Stalin dog 1953 förändrades mycket eftersom terrorn som politiskt styrmedel försvann.

Bokens titel ”Peaceful Coexistence” är ett begrepp som användes flitigt under Chrusjtjovtiden, för att beskriva hur de två systemen socialism och kapitalism skulle samexistera. När man från Sovjets sida hade gett upp drömmen om att världens alla arbetare skulle resa sig, handlade det om att få till en fredlig samexistens. Detta gällde även relationen mellan Sverige och Sovjet.

Chrusjtjov motsägelsefull men betydelsefull
Josef Stalin dog 1953 och Nikita Chrusjtjov tog snart över makten. I boken framställs han som en motsägelsefull person. Han var en föregångare genom att försöka öppna upp mot väst. Men han stannar även upp i sina närmanden och sänder ibland motsägelsefulla signaler. Väst möter honom med misstro, vilket analyseras i boken. En fråga är hur utvecklingen blivit, om väst hade litat på Chrusjtjov. Helene Carlbäck berättar att forskarnas arkivstudier ger nyanser till historieskrivningen.

Man förstår att Chrusjtjov var en kreativ men också äventyrlig person som tyckte om att testa nya grepp och utspel, vilket kunde få allvarliga konsekvenser i hans position. 1962 är världen nära ett kärnvapenkrig när Sovjet planerar en utplacering av kärnvapen på Kuba som ett svar på de amerikanska kärnvapnen i Turkiet. USA inför då en flottblockad och de sovjetiska fartygen får vända tillbaka. Det hela blev en prestigeförlust för Chrusjtjov och var en bidragande orsak till att han så småningom avsattes.

Arkiven berättar om de svensk-sovjetiska relationerna
I skuggan av detta internationella maktspel beskriver boken Sovjetunionens relationer till den övriga världen och till Sverige. Boken tar upp aspekter på svensk alliansfrihet och hur Sovjet såg på den. Å ena sidan var man allmänt skeptisk till alliansfriheten, å andra sidan var det en fördel att Sverige inte var med i NATO, det stora hotet för Sovjet. Nya arkivrön visar hur den sovjetiska utrikesledningen försökte motverka en alltför starkt provästlig orientering i Sverige.

Ett kapitel i boken analyserar Östen Undén, som var utrikesminister i Tage Erlanders socialdemokratiska regering under den tid Chrusjtjov satt vid makten. Den svenska utrikespolitiska debatten belyses genom prismat svensk-sovjetiska relationer och bidrar till en fördjupad förståelse för Undéns sätt att se på världen.

Östeuropaforskning ger östs bild av historieskrivningen
Vid CBEES, Centre for Baltic and East European Studies, som gett ut boken, bedrivs forskning om Östersjön och Östeuropa. Boken är viktig i detta arbete, eftersom den erbjuder en historieskrivning som delvis är förmedlad av kollegor i öst.

Kontakt
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: eleonor.bjorkman@sh.se, 08-608 50 62 eller 070-286 13 32
Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola: 070-659 80 25