Påverkas ungas medborgarkompetens av reformer i samhällskunskap?

Ska skolan skapa goda medborgare? I reformen av gymnasieskolan Gy 11 läggs fokus på att förbereda elever för yrkeslivet och vidare studier. En följd är att undervisningen i samhällskunskap halveras för elever på yrkesprogram. Joakim Ekman, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, ska i ett forskningsprojekt undersöka hur reformer av samhällskunskap påverkar ungas medborgarkompetens.

I samhällsdebatten riktas ofta stora förhoppningar mot skolan som en arena för att skapa goda medborgare. Detta är dock något som tonas ner i den aktuella reformen av gymnasieskolan (Gy 11) som lägger tydligare fokus på att förbereda elever för yrkeslivet och vidare studier. En av följderna är att undervisningen i samhällskunskap halveras för elever på gymnasieskolans yrkesprogram. Joakim Ekman, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, har beviljats 5,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till det 3-åriga forskningsprojektet "Hur påverkar reformer av samhällskunskap ungas medborgarkompetens?".

– Det här projektet avser att undersöka hur reformer av det här slaget påverkar ungas utveckling som medborgare med fokus på deras demokratiska värderingar, politiska kunskaper och politiska engagemang, säger Joakim Ekman.

Projektet undersöker två aspekter av undervisning i samhällskunskap på gymnasieskolans yrkesprogram och på de teoretiska programmen: mängden undervisningstimmar och typen av undervisning.

– Vad gäller mängden undervisning knyter vi an till en internationell diskussion om kausala effekter av utbildning. Men utbildningsreformen innebär inte enbart en minskning av antalet timmar utan också en viss förändring av formen för undervisningen i riktning mot mer traditionell katederundervisning, säger Joakim Ekman.

Projektet ska studera hur båda dessa saker påverkar unga människors "medborgarkompetens". Forskningen bedrivs i samarbete med kolleger vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet.

Forskningsprojektet syftar till att lämna ett gediget empiriskt bidrag till forskningen om skolans demokratiuppdrag. Genom att studera effekterna av såväl mängden undervisningstimmar som undervisningsformerna hoppas Joakim Ekman intressera politiska beslutsfattare, yrkesverksamma lärare och landets lärarutbildningar.

– Vi ser detta projekt som ett sätt att lyfta frågan om skolans demokratiska uppdrag och öppna upp för en vidare diskussion om effekterna av undervisning på annat än sådant som rör elevernas kunskapsresultat.

Ytterligare information
Joakim Ekman, professor i statsvetenskap vid Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola, är en av de 38 forskare som får projektbidrag av Vetenskapsrådets kommitté för utbildningsvetenskap (UVK). Totalt har 297 ansökningar behandlats.

Joakim Ekman: 070-491 93 68 eller joakim.ekman@sh.se