Avfallskvarnar är inte lösningen

Det har SÖRAB och Käppalaförbundet kommit fram till i sitt gemensamma projekt BOA (Biologisk behandling av Organiskt matavfall med hjälp av Avfallskvarnar).

Syftet med detta gemensamma projekt, som inleddes under 2008, var att utreda förutsättningarna för utökad insamling och biologisk behandling av matavfall. -Vi står vid ett vägskäl, säger Ingrid Olsson miljö- och utvecklingschef på SÖRAB, med den här rapporten har vi fått utvärdera hur vi på det mest gynnsamma sättet ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv ska samla in matavfallet i regionen. - För Käppalaförbundet är det viktigt att kunna öka biogasproduktionen och om matavfallet hamnar i våra rötkammare kan fler bussar köras på biogas, vilket gynnar miljön, säger Torsten Palmgren, teknisk chef på Käppalaförbundet.

För utvärderingen har använts en multikriterieanalys där man har vägt samman t ex miljöaspekter med ekonomi och människors acceptans. Projektet har fått bidrag ur Landstingets miljöanslag.

Tre olika scenarier har studerats ;

• 1. Avfallskvarn till avloppsledningsnätet där matavfallet mals ned med en avfallskvarn som är kopplad direkt till avloppet och pumpas via kommunens avloppsledningsnät till Käppalaverket.
• 2. Avfallskvarn till tank där matavfallet mals ner till en tank som är placerad i eller i anslutning till fastigheten. Man har sedan studerat om det är bäst att avfallet kommer från tanken till Käppalaverket via tunnel eller till verkets rötkammare via pipeline eller bil.
• 3. Insamling av matavfall i kärl där hushållen sorterar ut sitt matavfall i en separat soptunna och transporteras sedan vidare till en förbehandlingsanläggning placerad vid Hagby återvinningsanläggning i Täby. Från Hagby till Käppala har transportalternativen tunnel till verket eller pipeline alternativt bil till rötkammaren studerats.

Studien visar att, utan starka styrmedel, har endast scenario 3 förutsättningar att uppnå det nationella målet 35% biologisk behandling av matavfall, dock inte förrän år 2015.

Det gynnsammaste alternativet ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är alternativet insamling i kärl och transport till Käppalaverket från Hagby med bil. Alternativet har också en kortare genomförande-tid och förväntas kunna införas i större omfattning inom 4-7 år.

Scenariot med insamling i kärl och transport från Hagby till Käppala via pipeline uppvisar likvärdiga resultat. Investeringen i en separat pipeline ger dock en något högre årskostnad.

Studien visar vidare att de övriga scenarierna med avfallskvarnar kan införas parallellt i liten skala vid sidan av ett kärlinsamlingssystem utan att det får några negativa effekter på hållbarheten.

Rapporten i sin helhet finns att ladda ner på SÖRABs och Käppalaförbundets webbsidor www.sorab.se alternativt www.kappala.se.

För mer information kontakta:

Ingrid Olsson, SÖRAB, 0708-88 06 29, ingrid.olsson@sorab.se

Torsten Palmgren, Käppalaförbundet, 070-812 24 42, torsten.palmgren@kappala.se

SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag som ägs av tio Stockholmskommuner. Käppalaverket ligger på Lidingö nordost om Stockholm. Verket drivs av Käppalaförbundet, som idag består av elva kommuner norr och öster om Stockholm. I projektet studeras rötning vid Käppalaverket med produktion av biogas som fordonsbränsle och rötslam som kan användas som gödningsmedel på produktiv mark. I BOA-projektet har kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö studerats och deltagit.