Dokumentation: Moderna spårvägar och Sveriges ekonomiska konkurrenskraft

Städerna blir allt mer vårt gemensamma vardagsrum där kultur och kollektivtrafik blir nödvändiga förutsättningar för ekonomisk utveckling.

På Almedalens Hotell, i hjärtat av den gröna Almedalsparken, höll Spårvagnsstäderna den 2 juli sitt seminarium under politikerveckan i Visby. Medarrangör var Swedtrain. Temat i år var stadsutveckling och vikten av väl fungerande kollektivtrafik för att främja Sveriges ekonomiska tillväxt som huvudsakligen skapas i de större städerna.

Spårvagnsstädernas samordnare Jens Forsmark och kommunikationschef Anna-Karin Johansson hälsade alla välkomna. I publiken fanns representanter för kommuner, regioner, organisationer, partier och företag samt en intresserad allmänhet. Föreningens ordförande Christer G Wennerholm, ordförande i SL, inledde med att berätta att spårväg nu byggs inte bara runt om i Europa utan även i USA.

- Spårväg är en del av ett stadsbyggnadsprojekt och den måste tas med i planeringen redan från början, sa Christer G Wennerholm.

Han betonade också att spårvagn är ett av flera kollektivtrafikslag som resenärerna kan välja mellan och som inte bör ställas mot annan kollektivtrafik. En välfungerande kollektivtrafik är ett helt system i samverkan.

Förste inbjudne talare var Rudolf Antoni som är näringspolitisk chef för Fastighetsägarna och nyligen har tagit fram rapporten "Kulturen och staden".

- Städerna förändras och vi måste förändras med dem. De större städerna växer, nya handelsområden och resemönster bildas och staden blir allt mer vårt gemensamma vardagsrum, sa han.

Antoni beskrev ett "tillväxthjul" där attraktiva städer lockar till sig de bästa idéerna och talangfulla, kreativa människor liksom investeringar och nya företag som ger ökade skatteintäkter, som i sin tur leder till ännu större attraktivitet

- Jobb och tillväxt följer med människorna. Även om levnadsomkostnaderna blir högre för inflyttare väljer de att bo i städer, där många andra människor bor och där kulturutbudet är stort. Att skapa attraktiva platser där människor vill bo är därför helt avgörande, det är så man sätter fart på tillväxthjulet, sa Antoni.

Eftersom fastigheter inte är flyttbara gäller det att förbättra deras omgivningar och då är mångfald, sociala nätverk och framför allt kultur viktiga framgångsfaktorer som kan vända ett C-läge till ett A-läge och leda till ökad omsättning för handeln. En attraktiv kollektivtrafik, gärna med spårlösningar, är en viktig del i detta, enligt Antoni.

Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren, kommenterade Antonis tal med att det är precis de frågor som diskuteras bland Handelskammarens medlemmar. Handelskammaren har tagit fram en vision för framtidens attraktiva stad som bygger på svar från 2 000 personer. De framgångsfaktorer som listades högst var framtidstro och kultur. I visionen sägs att Göteborg behöver bli en tät blandstad med bra boendemöjligheter och fler kreativa mötesplatser, en socialt hållbar stad som tar tillvara all tillgänglig kompetens, en stad som lever dygnet runt med ett rikt kulturutbud och som lockar unga talanger.

Bra kommunikationer är också mycket viktiga i den attraktiva och hållbara staden. Johan Trouvé anser att behovet av bil kommer att vara mindre i den moderna tätare staden där arbete och boende ligger lättillgängligt.

- Kollektivtrafiken är blodomloppet i den framtida staden. Städer som inte lyckas är de som skapar barriärer. Varför ska det till exempel gå en motorväg rakt genom Göteborg? frågade han.

Johan Trouvé ser möjligheter att kombinera spårvagnstrafik med pendel- och höghastighetståg.

- Några tycker kanske att det låter skrämmande men i framtiden skapar vi kanske en megastad genom att förbinda Köpenhamn-Malmö-Göteborg och Oslo med spårburen kollektivtrafik, sa han.

Två riksdagspolitiker, Lotta Finstorp (M) från Trafikutskottet och Leif Jakobsson (S) från Skatteutskottet med tidigare erfarenhet från Trafikutskottet deltog i seminariet. De fick frågan om staten tjänar på att bidra till bra kollektivtrafik i växande städer.

- Staten tjänar på att fler människor arbetar och enklare kan färdas i städerna. Citybanan i Stockholm, är exempelvis helt nödvändig, sa Lotta Finstorp.

Hon nämnde också spårvägen till Hageby i Norrköping som ett bra exempel på hur spårvägsinvesteringar kan bidra till en positiv utveckling av en stadsdel.

- Beslutet att bygga spårvägen förde i sin tur med sig att handelscentrumet beslutade att investera stort på en modernisering och utbyggnad av Hageby centrum, sade hon.

Leif Jakobsson sa att staten bör vara med och finansiera kollektivtrafiken.

- Staten måste vara med och finansiera exempelvis spårvägsutbyggnad till Rosengård i Malmö och spårväg både inom och mellan kommuner, eftersom det är så viktiga men stora investeringar. Tidigare var människor stolta över att ha två bilar parkerade på villans garageuppfart, men idag är det inte längre någon status. Nu vill vi vara klimatsmarta och åka kollektivt men då måste det ju göras möjligt, sa han.

På frågan om trängselskatter ska beslutas på lokal, regional eller statlig nivå svarade Lotta Finstorp att hon egentligen inte hade någon åsikt om detta, men att kunskapen kanske är större lokalt. Leif Jakobsson var inne på linjen att låta den lokala eller regionala nivån bestämma, eftersom det då blir tydligare för människor vad deras pengar används till.

Rudolf Antoni fick det entydiga svaret "människor" på sin fråga om städerna ska byggas för bilar eller människor.

- Bygger vi en stad för bilar kommer människorna inte att vilja bo där. Det är inget som säger att våra breda gator ska användas för bilism i all framtid, sa Leif Jakobsson.

- Att städerna är byggda för bilarna märks tydligt. Jag försökte nyligen cykla på söder i Stockholm och det var en rysare. På det området kan det bara bli bättre, sa Lotta Finstorp.

Johan Trouvé ställde frågan om varför det inte finns hållbarhetskrav när Trafikverket gör upphandlingar. Detta var något som förvånade politikerna som därför lovade undersöka saken.

Spårvagnsstäderna har sammanställt förslag för att öka Trafikverkets engagemang i spårväg. I Verksförordningens första paragraf föreslås ordet järnvägstrafik bytas till ordet spårtrafik för att få samma inkluderande bredd som de övriga orden vägtrafik, sjöfart och luftfart. I spårtrafik ingår såväl järnväg som spårväg och tunnelbana på samma sätt som många trafikslag ryms i ordet vägtrafik, exempelvis cykel som verket arbetar med. De båda riksdagsledamöterna bedömde att denna ändring kan vara rimlig.

Nästa fråga gällde huruvida staten ska ta en mer aktiv roll för stadsutveckling.

- Trafikförsörjningsprogram ska innefatta hållbarhet för framtida stadsutbyggnad. Men det är ett regionalt ansvar och inget man ska peta i på statlig nivå. Staten kan vara med och finansiera pilotprojekt men inte lägga sig i det kommunala självstyret, ansåg Lotta Finstorp.

- Staten ska vara med och finansiera spårvägsprojekt, men ju närmare den lokala nivån människor befinner sig desto bättre kunskap har de om projekten. När det gäller biljettsystemen skulle staten kunna ha en uppgift i att skapa ett enhetligt system. Länsstyrelserna skulle kanske också kunna få hjälp om det tillfördes ett riksintresse som heter "hållbara städer", sa Leif Jakobsson.

På en publikfråga om man trots allt inte måste begränsa bilismen för att bygga hållbara städer svarade Lotta Finstorp att kollektivtrafik är på allas läppar idag men att förutsättningarna är så olika i större och i mindre städer där bilen ofta är nödvändig.

Leif Jakobsson svarade med att berätta att den tid är borta då människor tog bilen till Malmö stadion fem minuter före avspark och räknade med en ledig parkering och då kollektivtrafik betraktades som "något för barn, kvinnor och pensionärer".

- Urbaniseringen innebär en utmaning som innebär att vi måste göra ett mer medvetet val mellan kollektivtrafiken och bilen i de större städerna, avslutade han.

Text: Maritha Sandberg Lööf
Foto: Erik Janson

Referatet får fritt användas och publiceras med angivande av författare och fotograf.