Digitala inblickar på årets SSG Säkerhetskonferens

SSG Säkerhetskonferens lockade ett hundratal besökare den 21-22 mars 2017 på Scandic Star Hotel i Sollentuna. Konferensens tema var ”Hur påverkar digitaliseringen vår arbetsmiljö?” Under två dagar gav olika föreläsare sina idéer, erfarenheter och sin syn kring temat.

SSG Säkerhetskonferens är ett av Sveriges största forum för arbetsmiljö och säkerhet och har arrangerats sedan 2006. Varje år samlas ett stort antal deltagare, verksamma inom arbetsmiljö, säkerhet, arbetarskydd och liknande, både från industrin, forskning och myndigheter, för att diskutera viktiga frågor kring ämnet och lyssna på föreläsningar.

Årets tema var den pågående digitaliseringen och hur denna påverkar vår arbetsmiljö. Under moderatorn Annika Doppings ledning berördes flera intressanta ämnen om den digitala arbetsplatsen och den digitala arbetsmiljön.

Passion för hjärnan

Den tolfte Säkerhetskonferensen inleddes med att forskaren och ledarcoachen Parisa Zarnegar talade om sin livslånga passion med hjärnan och en fördjupad kunskap som grundlades med hjälp av tiotusen snitt i en naturlig hjärna.

Hon tog deltagarna med på en resa genom det limbiska systemet, neocortex, hippocampus och amygdala, där det limbiska systemet styr våra känslor och amygdala registrerar hot och faror.

– Rädslan styr oss och just nu handlar det i många företag om en rädsla för digitaliseringen, där en del människor reagerar och en del människor agerar, förklarade hon och fortsatte:

– Stress dödar hjärnceller, samtidigt som det byggs nya i hippocampus varje dag. När du ältar problem produceras adrenalin och kortison. Undvik negativ stress och rör dig mycket. Fysisk aktivitet stimulerar cellbyggandet i hippocampus. Och andningen är viktig: Andas djupt, tänk positivt och visualisera vart du är på väg.

Kompetensbrist ett allvarligt hot

Professor Jan Gulliksen, KTH, som sitter med i det statliga digitaliseringsråd som startade i mars tidigare i år, talade om vikten av att fokusera på den digitala arbetsmiljön. 75 procent av de förvärvssarbetande i Sverige använder idag IT dagligen och mer än 35 procent använder sig av digitala verktyg halva arbetsdagen.

Ett stort problem är arbetsplatsernas alla IT-system, som oftast inte kommunicerar med varandra. De är oftast mer än tio och kan på vissa arbetsplatser vara så många som 50 stycken. Detta skapar digital stress och en kraftig effektivitetsförlust i organisationerna. Jan Gulliksen berättade att han hjälpte Skatteverket med att bygga bort dessa problem genom att skapa ett enda gemensamt IT-system.

Jan Gulliksen kom även in på det stora behovet av kompetensutveckling. Åtta av tio av dagens nya jobb skapas inom IT, samtidigt som det i Europa saknas 1,5 miljoner IT-specialister. 53 procent av den svenska arbetskraften har så dåliga IT-kunskaper att de inte vågar söka nytt jobb.

– Vi behöver jobba med ständig kompetensutveckling i Sverige. Vårt land var i topp som IT-nation år 2012, idag är vi nere på en tredjeplats. Kompetensbristen bidrar till att vi halkar efter medan andra nationer springer fortare, förklarade han.

Viktigt med gränskontroll

Christin Mellner, forskare på Stockholms Universitet, berättade sedan att vi lever i VUCA-värld, VUCA är initialerna för ”Volatility, Uncertainty, Complexity, Ambiguity”.

– Den tekniska accelerationen går så snabbt att själva accelerationen accelererar, vilket påverkar livstempot och vårt sociala liv, förklarade hon och efterlyste därför ett hållbart ledarskap i vår allt mer digitaliserade värld.

Ett av de stora livsproblemen är att 26 procent av de förvärvsarbetande har svårt att reglera gränskontrollen mellan arbete och privatliv. Och deltidsarbete fungerar inte alltid bra, då en sådan anställning för många innebär att de bara jobbar deltid på papperet, medan de i praktiken jobbar lika mycket som de heltidsanställda.

En fungerande gränskontroll är viktig för sömn och livshälsa.

– Att upprätthålla en livsbalans med en jämn fördelning av tid är en nyckelfaktor för ett friskare liv. Det innebär åtta timmars arbete, åtta timmas fritid och åtta timmars sömn, förklarade hon.

Otydliga mål, lågt inflytande, tidspress, tillgänglighetskrav och låg gränskontroll skapar en dålig livsbalans.

– Organisationerna måste återkoppla, ge socialt stöd, sätta tydliga mål och eliminera illegitima, onödiga och oskäliga arbetsuppgifter, avslutade hon.

Mobilen ett otidsenligt verktyg

Camilla Enoksson från Prevent presenterade sedan verktyget Balansguiden (Balansguiden.se), som finns framtaget både för anställda och chefer. Här är det viktigt att först identifiera ett nuläge innan det är möjligt att skapa ett nyläge.

Under de efterföljande gruppuppgifterna fick deltagarna svara på frågor som:

• Vad är viktigt för att förebygga olyckor bland entreprenörer? Det mest framträdande svaret blev tillräcklig grundkunskap och säkerhet.
• Vad är viktigt för att förebygga mobbing? Här var det självklara svaret systematiskt arbete med ständiga förbättringar.
• Vad är mest angeläget för min personliga balans? Jo, ett bra chefsskap tyckte arbetsgrupperna.

Helena Tobiasson avslutade första dagen genom att ifrågasätta de digitala verktyg som vi idag använder.

– Vi måste utveckla andra produkter än mobilen, som är bättre anpassade till våra rörelser och kroppar. Vi måste i tid bygga ett fysiskt mer hållbart samhälle, menade hon.

Nya standarder inom arbetsmiljön

Björn Nilsson och Thomas Berns från SIS, presenterade sedan standardiseringsorganisationen SIS och särskilt Arbetsgrupp 2 Människa – system, interaktion, som är en del av SIS tekniska kommitté 380 Ergonomi.

Thomas Berns redogjorde för en helt ny standard (SS-EN ISO 27500 Den människokoncentrerade organisationen).Det är en standard som tar ett helt nytt och holistiskt grepp om IT-systemen. Han berättade också om standarden ISO 27501, som tas fram just nu och som närmare ska precisera hur denna nya standard ska verkställas.

Slutligen flaggade han även för ytterligare en ny standard som är på gång: SS-45001 Arbetsmiljö med betoning på psykosociala brister och effekter.

Den andra konferensdagen avslutades med ett mycket uppskattat föredrag av Per Naroskin om den nya teknikens färdvägar att antingen bli våra husdjur eller också våra nya härskare.

De kognitiva arbetsmiljöproblemen vanligare

Sara Vedin, processledare för SSG Säkerhetskommitté, sammanfattar de två dagarna och industrins framtida digitala utmaningar:

– Med automationen och den digitala utvecklingen har vårt arbete förändrats i grunden. Allt fler utför idag sina arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg och många är för sitt arbete helt beroende av digital teknik. Vi tillbringar allt mindre tid vid våra skrivbord på kontoret, vilket ställer krav på en digital arbetsplats, som främjar produktivitet och skapar affärsnytta oavsett tid och rum. Även på de industriella arbetsplatserna blir arbetet mer uppkopplat och internet- och sensorbaserat, säger Sara Vedin.

– På en modern arbetsplats har vi tillgång till otroligt mycket information och möjlighet till ett flexibelt arbete både när det gäller tid och rum. Detta skapar frihet men också en stor belastning när det gäller uppmärksamhet på såväl individer som hela företag. Det ställer skarpa krav på en väl fungerande digital arbetsplats. Digitalisering och ständig uppkoppling för med sig mycket bra, men vikten av tydlig gränsdragning mellan privat- och arbetsliv ökar. Att förstå hur människan fungerar i grunden är viktigt för att både kollegor och industrier ska vara hållbara.

Att vara medveten om hur vi faktiskt fungerar är en viktig början för att kunna balansera arbets- och privatlivet, menar Sara.

– Det som Parisa Zarnegar pratade om hur hjärnan faktiskt fungerar är viktigt, säger Sara Vedin. Hjärnan fungerar på samma sätt nu som den gjorde när vi gick runt på savannen, och att vara uppkopplad jämt och titta till jobbmailen precis innan man går och lägger sig ökar stressnivåerna. Jag tror att det är viktigt för till exempel chefer att förstå detta så att man har medarbetare med en bra balans. Den nya lagstiftningen i Frankrike, att man inte ska skicka jobbrelaterade mail efter arbetstid är ett exempel på att detta börjar komma högre upp på dagordningen hos företag. Människan är inte som en dator där man bara kan stänga av sig och vila, avslutar Sara Vedin.