Referat från Almedalen: Varför utreder inte polisen brott när de har bra bildbevis?

STANLEY Security var i dag medarrangör till ett seminarium i Almedalen, där en intressant panel debatterade kameraövervakning. Medverkande var Björn Eriksson, ordförande Säkerhetsbranschen, Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, Anders Hall från Polisen, Roger Haddad (fp), riksdagsledamot Justitieutskottet och Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige. Debatten leddes av Hasse Aro.

Den inledande problemställningen var varför polisen inte utreder brott när det finns bra bildbevis från t ex övervakningskameror. Enligt Hasse Aros inledning kan 97-98 procent av de gärningsmän som fastnat på bild identifieras. Trots detta fortsätter polisen alltför sällan utredningen och i de fall där så sker läggs de ofta ner av åklagare, bland annat på grund av att brott inte kan bevisas.

Hasse Aro tog upp tre aspekter kring kameraövervakning; förebyggande av brott, uppklarande av brott samt upplevd trygghet.

Björn Eriksson, ordförande i Säkerhetsbranschen, inledde med att påvisa att problemet är att kameralagen kretsar alltför mycket kring kameran som teknisk pryl och inte kring bilden på förövaren. Detta inskränker möjligheten till kameraövervakning och har snarare bidragit till ett ”juristernas paradis”. Kameran i sig är inte intressant, utan det är bilden som bör vara central. Integritetsdebatten handlar dessutom för mycket om förövaren, snarare än brottsoffret, vilket enligt Björn är fel fokus. Vidare visar de flesta undersökningar att människor känner sig tryggare med övervakningskameror. Tekniska hjälpmedel kring säkerhet är en naturlig framtid, då mänsklig arbetskraft är dyr samtidigt som bevakningsbehovet ökar. Men för att det ska fungera måste bilden sättas i centrum, inte kameran.

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, beskrev läget som frustrerande för svensk Handels medlemmar eftersom de brott som drabbar dem varje dag inte utreds. Situationen i butikerna är orimlig. Branschen har 4,6 miljarder i förlust varje år på grund av stölder, och trots att många ärenden har gott bevismaterial i form av bilder läggs utredningarna ofta ner. Andelen ärenden som polisen lagt ner har under de senaste två åren ökat med 40 procent. Butikerna har goda möjligheter att ha kameraövervakning utan speciellt tillstånd, men polisen använder sällan bilderna i utredningarna. Endast 34 procent av de som grips får någon form av strafföreläggande. Polisens vilja att utreda har enligt Per minskat. Dessutom är det en skev fördelning mellan olika branscher, där brott mot statligt ägda företag, t ex Systembolaget, utreds i högre grad än t ex livsmedelsbranschen. Detta har lett till att många branscher drar sig för att anmäla brott.

Därefter inleddes en paneldebatt, där även Roger Haddad, Magnus Lindgren och Anders Hall deltog.

Enligt Anders Hall från Polisen stämmer det tyvärr att polisen lägger ner för många utredningar för tidigt, trots att grundprincipen är att man ska utreda de brott där det finns bildmaterial som bevis. Det beror på att det har varit ett för stort fokus på att få en effektivitet i ärendehanteringen, framför allt pga resursbrist.

Roger Haddad (fp) från Justitieutskottet sade att det finns en diskrepans mellan Länsstyrelsen och Datainspektionen när det gäller tillstånd och integritetsaspekter. Denna måste överbyggas. Integritetsaspekten är mycket under lupp just nu, trots den nya kameralagen som infördes för två år sedan. Problemet är dock att denna lag inte tillämpas på rätt sätt.

Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige, anser att det inte är polisens vilja att lösa brott som brister. Problemet är att vi inte har klarat ut vilken förmåga polisen har för att lösa brott, t ex i form av resurser, utbildning, kompetens, kultur etc. Det är mycket allvarligt att vi i Sverige inte har grundläggande principer kring att lösa brott. Detta är inte ett branschproblem, utan ett generellt problem i hela samhället.

Enligt Björn Eriksson finns en stor problematik kring hur samhället väljer andra former för att lösa brott än att gå till polisen. Detta innebär både ett hot och en möjlighet. Här har teknik en stor betydelse, men då måste lagarna skrivas om.

Roger Haddad menar att kameralagen måste ha fokus på det brottsförebyggande, inte på hur brotten ska lösas i efterhand. Han menar även att det finns en problematik kring tilliten till systemet på grund av bristande rutiner kring hanteringen av olika typer av brott. Polisorganisationen görs för närvarande om med målet att renodla polisens uppgifter.

Magnus Lindgren menar att problemet i västvärlden är att vi har för stort fokus på gärningspersonerna. Detta fokus måste förflyttas till de specifika situationerna. Då blir näringslivet viktigt, inte bara polisens arbete. Behoven av privata säkerhetsföretag ökar.

Björn Eriksson rekommenderade att belysa problemet med kameralagen genom att överpröva beslut från polis och åklagare.

Roger Haddad menade att Justitieutskottet just nu tittar på tre problem; behov av översyn av straff, diskrepansen mellan Datainspektionens och Länsstyrelsens beslut, samt översyn av kameralagen.

Magnus Lindgren berättade att det idag finns mycket kunskap om brottsförebyggande åtgärder. Exempelvis visar internationell forskning att kameraövervakning förebygger brott.

Enligt Björn Eriksson har ett system med polis som i mänsklig form ska utreda brott nått vägs ände. Det finns ny teknik, en ny lag och nya spelare som kan göra detta, t ex privat säkerhetsindustri. Det viktiga är dock att dessa spelare regleras så att de gör rätt saker.

Per Geijer avslutade debatten med att uttrycka en oro. Företagarna har tappat tron på rättsväsendet. De får inte den hjälp de behöver och har inte rätten att skydda sig. Och vi måste kunna leverera en grundläggande trygghet för att handlarna ska kunna existera och betala skatt i vårt land.