Det är bråttom nu - för klimatets skull

Energifrågan måste få en tydligare roll i svensk forskning med ökat fokus på de stora samhällsutmaningarna. Klimathotet är på riktigt och Sverige behöver tackla utmaningen och samtidigt se till att stärka sin position inom innovation och export av teknik och kunskap.

Nyligen lämnade de statliga forskningsfinansiärerna in sina underlag och analyser till regeringen inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Energimyndigheten har i sin rapport identifierat tydliga utmaningar och inriktningar, och föreslår att energiforskningsanslaget ökar från dagens 1,3 miljarder till 1,76 miljarder kronor per år.

Energifrågan är nyckeln till klimatfrågan då närmare 70 procent av de globala växthusgasutsläppen är energirelaterade (för Sverige är motsvarande siffra 75 procent). Närmare en miljard människor lever utan el, och urbaniseringen innebär att omkring 60 procent av världens befolkning lever i städer år 2030. Ökad välfärd och global utveckling medför ökade krav på elektrifiering och flexibla energilösningar. Såväl International Energy Agency som EU har identifierat att energiforskningen måste intensifieras för att klara av de kommande utmaningarna.

Sverige ska nå fram till ett helt förnybart energisystem, som är både flexibelt och robust. Hur kombinerar vi väderberoende energislag med den försörjningstrygghet som krävs i ett modernt samhälle? Hur skapar vi ett resurseffektivt samhälle? Och hur kan transportsektorn bli fossiloberoende?

– För att klara dessa utmaningar behöver vi en helhetssyn och betydligt mer samverkan. Inte bara mellan olika vetenskapliga discipliner, utan också mellan olika delar av energisystemet och mellan akademi och näringsliv, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Energimyndigheten vill öka takten inom energiforskning och innovation, också tvärsektoriellt och tvärdisciplinärt. Det ger Sverige en väldigt viktig fördel. Konkurrenskraft.

Vi måste ta ansvar för hela innovationssystemet från grundforskning till kommersialisering. En helhetssyn på energisystemets goda möjligheter och erbjuda rätt finansiering för forskningen beroende på vilken utvecklingsfas området befinner sig i.

– Vi ser tydliga åtaganden framför oss i de kommande klimatförhandlingarna. Samspelet mellan bra utformade styrmedel, ett näringsliv som vill ligga i framkant, och svensk högkvalitativ forskning i världsklass gör att vi får förutsättningar för snabbare utveckling och spridning av nödvändig kunskap och teknik. Och arbetet bör ske utifrån de faktiska utmaningarna vi står inför, säger Energimyndighetens avdelningschef för forskning och innovation Rémy Kolessar.

– Tillsammans med ökade insatser internationellt, och inte minst inom EU, kan svensk energiforskning på hög nivå leda till fler jobb i Sverige och ökade exportmöjligheter, konstaterar Rémy Kolessar.

För mer information om Energimyndighetens underlag, kontakta:

Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation, telefon 016-544 22 05