Nationell strategi för biogas

Rötning av lämpligt avfall ger en värdefull möjlighet att sluta kretsloppet av växtnäring och ger därmed en stor samhällsekonomisk nytta vid sidan av den producerade biogasen. Det konstaterar Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket i den sektorsövergripande biogasstrategin som i dag överlämnas till regeringen.

Rapporten ”Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi” är resultatet av ett regeringsuppdrag som syftar till att på lång och kort sikt öka användningen av biogas. Bakom rapporten står Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. I rapporten konstateras att den samhällsekonomiska vinsten med biogas är mer beroende av hur den produceras än vad den används till.

– Samhället tjänar på att med stöd och krav öka biogasproduktionen där man då minskar utsläppen av metan till luften. Detta förutser vi skulle mer än fördubbla biogasproduktionen i landet, säger Tomas Kåberger, Energimyndighetens generaldirektör.

All biogas är inte lika beroende av stöd för att konkurrera och all biogas medför inte heller samma samhällsnyttor. Förutsättningarna innebär att kostnaderna varierar kraftigt beroende på vilka råvaror som används. Rapporten visar att både det samhällsekonomiska och företagsekonomiska värdet är störst, att det är både billigast och bäst, i de fall rötningen blir en del i att sluta kretsloppet av växtnäring. Utredningen räknar med att den totala mängden biogas genom rötning kan öka från dagens cirka 1,5 till mellan 3 och 4 TWh.

– Förslaget maximerar den miljö- och klimatnytta som man kan få genom rötning. Vi vill öka den biogasproduktion som ger störst nytta, det vill säga ur avloppsslam, matavfall, restaurang- och annat livsmedelsavfall samt gödsel. Biogas som drivmedel bör prioriteras till tunga fordon i stadsmiljö där miljöeffekterna gör störst nytta. säger Eva Smith, stf. generaldirektör på Naturvårdsverket.

– Rötning av gödsel bör öka avsevärt eftersom det ger stor klimat- och miljönytta. Bland annat skapas förutsättningar för jordbruket att minska utsläppen av metan. Samtidigt är lönsamheten inte tillräckligt god för att få en utbyggnad i någon större skala. Därför föreslår vi ett metanreduceringsstöd om 20 öre per kWh producerad biogas baserad på stallgödsel. Det finns också en potential i biogasproduktion från grödrester och grödor såsom vall. Mycket har redan gjorts, och görs på gårdsnivå, men en hel del kvarstår också för att biogas ska kunna bli en självklar del av framtidens jordbruk, säger Christel Gustafsson enhetschef på Jordbruksverket.

Kontakt:

Energimyndigheten: Urban Kärrmarck, 070-340 62 65
Jordbruksverket: Christel Gustafsson, 070-320 42 41
Naturvårdsverket: Nanna Wikholm, 076-115 19 27