Ny metod omvandlar varmvatten till elenergi

Climeon AB har utvecklat en nydanande metod för utvinning av elenergi från restvärme. Företaget beviljas ett villkorslån på 14 081 000 kronor från Energimyndigheten för att genomföra pilotinstallationer.

Climeons teknik bygger på en ny typ av "kemisk motor" som omvandlar varmvatten till elektricitet i en lågtrycksprocess. Metoden har en väsentligt bättre verkningsgrad än andra befintliga kommersiella metoder.

– Lånet ska användas till att utveckla innovationen till en produkt för kommersiell användning genom att genomföra pilotinstallationer tillsammans med kunder inom tre applikationsområden, säger Boris Gyllhamn, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Tekniken har potential att kostnadseffektivt producera el från spillvärme, geotermisk värme och solenergi. Bolaget bedöms kunna ta marknadsandelar inom områdena industriell och marin spillvärme, samt geotermisk värme vilket skulle kunna medverka till en årlig ökning av eltillförsel med upp till 23 TWh i ett globalt perspektiv.

Climeon AB leds av VD Thomas Öström, tidigare vid SAAB Aerospace, vice VD produktutveckling på Micronic Laser System AB. Teknisk chef Joachim Karthäuser, har tidigare arbetat på Royal Dutch/Shell, NKT och AGA/Linde Gas. Arbetande styrelseordförande Sven Löfquist är medgrundare av Micronic Laser Systems AB och medlem i IVA.

Om tekniken

Tekniken är från grunden designad för att på ekonomiskt vis producera elkraft från värme vid låga temperaturer och små temperaturskillnader. Metoden skapar en sluten termodynamisk cykel som med hjälp av en bärarvätska frigör respektive binder koldioxid. På så sätt skapas en gasexpansion i processen som används för att driva en turbin som alstrar elektricitet. Det är just den särskilda absorbenten – alltså den kemiska sammansättningen i bärarvätskan – som är grunden för Climeons teknik. Egenskaper och hastigheter i processen styrs genom bärarvätskans sammansättning.

Man kan på detta sätt producera lönsam elkraft ur värme ner till 80°C. En stor fördel är att hela processen arbetar under ett lågt tryck samt att ingående arbetsmedium inklusive koldioxid möjliggör ett säkert, flexibelt och kostnadseffektivt system.

Processen har utvecklats i nära samarbete med KTH, Stockholms Universitet, Chalmers Industriteknik samt Lunds Tekniska Högskola med stöd från Energimyndigheten.