Nytt forskningsprogram för energismart renovering av kulturhistoriska byggnader

Ett nytt forskningsprogram från Energimyndigheten siktar på att skydda kulturhistoriska byggnader vid energieffektivisering. Satsningen löper över fyra år och myndigheten har avsatt sammanlagt 40 miljoner kronor till programmet.

Energieffektiviseringen i kulturhistoriska byggnader är eftersatt. De begränsade insatserna för energisparande motiveras ofta med hänvisning till riskerna för förvanskning och negativa effekter på inneklimat och byggnad, men energieffektivitet i byggnader behöver inte stå i motsats till god byggnadsvård.  Energimyndighetens nya forskningsprogram ”Spara och bevara” ska därför ta fram en bestående kunskapsgrund för varsam renovering och energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader.

De byggnader som är intressanta för det nya forskningsprogrammet är 3 500 svenska kyrkor och 2 500 andra skyddade kulturhistoriska byggnader uppförda före 1950.

– Genomtänkta och varsamma åtgärder för energieffektivisering bidrar inte bara till att sänka energiförbrukningen och energikostnaderna, utan också till fastighetens bevarande på lång sikt, säger Kenneth Asp, expert vid Energimyndigheten.

Forskningsprogrammet har en tyngdpunkt inom tillämpad forskning och utveckling. Ambitionen är att utveckla ny kunskap inom kulturmiljösektorn. Ett annat mål är att stärka den befintliga kompetensen hos bland annat arkitekter, institutioner för byggnadsvård samt miljö- och energiteknikinstitutioner. På så sätt kommer byggbranschen att få tillgång till kunskap och metoder som skapar en ny marknad för produkter och tjänster som också är av internationellt intresse.

Forskningsprogrammet genomförs genom offentliga utlysningar som ger möjlighet för olika aktörer att komma in med projektförslag kring energieffektivisering i berörda byggnader, och med en ansökan om forskningsstöd för att utföra projekten. Dessa aktörer utgörs av universitet och högskolor, forskningsinstitut, konsulter m fl.

– Vi har tidigare bedrivit ett energieffektiviseringsprogram kring kulturhistoriska byggnader. Resultaten från det programmet visar på att det finns en betydande potential för varsam energieffektivisering genom anpassade uppvärmningslösningar, förbättring av byggnaderna samt ändrat nyttjande, säger Kenneth Asp.

En del av projekten behandlar också risken för skador relaterade till uppvärmning, till exempel torkskador och mögel.

För mer information, se www.sparaochbevara.se