Förbättrad vård för papperslösa

De flesta papperslösa i Sverige som söker vård erbjuds vård enligt den nya lagen från 2013, visar Statskontorets uppföljning. Det finns dock hinder i tillämpningen. Den vanligaste orsaken är bristande kunskaper bland vårdpersonal om vad lagen innebär.

Sedan den 1 juli 2013 ska papperslösa som vistas i Sverige och söker vård få subventionerad vård. Tidigare hade de bara rätt till akut vård och till fullt pris. Landstingen registrerade 19 000 besök av papperslösa under 2014 till en kostnad av drygt 100 miljoner kronor. Storstadsregionerna svarar för 85 procent av den vården.

Mer information och utbildning till vårdpersonal behövs
Landstingen behöver förbättra sitt arbete med att föra ut kunskap om det nya regelverket och om vilken vård papperslösa har rätt till. Dessutom behöver landstingen utveckla riktlinjer och rutiner för hur vården ska bedrivas, exempelvis i form av handböcker med uppgifter om hur papperslösa ska bemötas, hur vård ska registreras och hur recept ska utformas för att ge tillgång till subventionerade läkemedel.

"Landstingen har kommit igång bra men behöver ta ytterligare steg för att leva upp till kraven fullt ut", säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.

Gemensamt system för patientsäkerhet
Papperslösa har rätt till vård utan att styrka sin identitet. Det gör det svårt för landstingen att leva upp till de patientsäkerhetskrav som finns i vården. Statskontoret menar att ett nationellt reservnummersystem för registrering av vård av papperslösa skulle förbättra förutsättningarna för en säker vård.

Läs publikationen Vård till papperslösa. En uppföljning av lagen om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd

Kontakt:
Johan Wockelberg-Hedlund, utredare Statskontoret, tel: 08-454 4623, e-post: johan.wockelberg-hedlund@statskontoret.se

Fakta: Vad innebär lagen?
Från den 1 juli 2013 är landstingen skyldiga att erbjuda papperslösa subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård. För vuxna är skyldigheten avgränsad till vård som inte kan anstå. Landstingen ska även erbjuda mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Kostnader för vård och mediciner ska subventioneras av landstingen.