Kvinnor får mindre forskningsmedel än män

Vid nio undersökta universitet och högskolor kom 39 procent av de direkta forskningsanslagen kvinnor till del 2013. Kvinnor fick där tillgång till 80 miljoner kronor mindre i anslagsmedel än män, jämfört med om alla kvinnor och män hade fått lika mycket. Även externa forskningsmedel kom män till del i större utsträckning än kvinnor.

En förklaring till den ojämna fördelningen är sammansättningen av den forskande personalen. Professorer får vanligtvis mer forskningsmedel än andra och en majoritet av professorerna är män. Men eftersom individuella skillnader kan påverka utfallet behöver det tolkas av fakulteterna och institutionerna.

- Universitet och högskolor borde ha ett stort intresse att själva analysera anslagsfördelningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Då får de underlag för att se om kvinnor och män har samma möjlighet att forska och om den egna styrningen av anslagsmedlen fungerar som de tänkt, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.

Jämställdhet sällan ett kriterium
De undersökta lärosätena anser sig ha små möjligheter att ta hänsyn till jämställdhet när de fördelar forskningsanslaget. Universitet och högskolor förväntas fördela anslaget utifrån prestation och jämställdhet ses sällan som ett legitimt kriterium. I stället styr externa forskningsmedel till stor del fördelningen av forskningsanslaget, till exempel då anslagsmedel används för medfinansiering.

Statskontorets studie är första gången som lärosätenas fördelning av forskningsanslaget har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien omfattar ett urval av lärosäten med fördjupande fallstudier av Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Skövde.

Läs rapporten Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

Kontakt:

Anders Widholm, utredare Statskontoret tel. 08-454 4723,anders.widholm@statskontoret.se