Camillas blogg: Delad debatt om gruppen

Denna vecka delar Camilla Sarner sitt blogginlägg med professor Monica Lindgren vid Göteborgs universitet, utifrån gemensamma tankar om gruppundervisning:

Betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU2016:69) debatteras flitigt just nu runt om i landet. Remisstiden löper ut 15 mars och mycket förvånande kan vi konstatera att bland alla förslag som läggs fram hardet om att förstärka gruppundervisning i musik kommit att bli det mest debatterade, såväl i sociala media som i andra sammanhang. Vid ett frukostseminarium anordnat av Riksdagen kring den aktuella utredningen om en nationell strategi för kulturskolan blev frågan kring gruppundervisning i musik central i den efterföljande debatten. Men det blev också tydligt att kunskapen om gruppundervisning är väldigt begränsad.

Olika bakgrund och motivation

Ett av de direktiv som utredningen hade att arbeta med var att identifiera vilka barn som väljer att inte delta i kulturskolan, samt lämna förslag på insatser för att uppnå en mer jämlik kulturskola. Mot bakgrund av det underlag som tagits fram konstaterar utredningen att barns sociala och kulturella bakgrund är avgörande för huruvida de söker sig till kulturskolan eller inte. Barn födda i Sverige, med akademiska och kulturutövande (i synnerhet i musik) föräldrar deltar i högre utsträckning än andra barn i kulturskolan. Dessa barn motiveras till musikutövande i sin hemmiljö. För att kulturskolan ska bli intressant även för barn som inte har denna bakgrund krävs en mängd åtgärder, bland annat en pedagogik som kompenserar denna ojämlika bakgrund. Gruppundervisning har pedagogiska kvaliteter som inte enskild undervisning har. Den långa tradition med individuell undervisning som varit norm i kulturskolan behöver därför utmanas och till stor del ersättas med kvalificerad undervisning i grupp.

Individuell utveckling i samspel

Den kritik som riktats mot betänkandets förslag om en förstärkt gruppundervisning i kulturskolan bottnar i ett missförstånd om att alla individer ska undervisas likadant bara för att de är i en grupp. En sådan pedagogisk modell blir begränsande. Kvalificerad undervisning i grupp innebär att hela tiden se till varje barns individuella behov och anpassa undervisningen så att alla kan växa och utvecklas. I pedagogisk forskning talar man om att i det sociala samspel, som är kännetecknande för lärande, se till varje barns individuella utvecklingszon. Men den individuella utvecklingszonen kan aldrig uppnås i enskildhet. I gruppen lär man sig att lyssna, såväl till sig själv som till sina kompisar, vilket är en grundbult i att utveckla musikalitet. Möjligheterna till musikaliska upplevelser är också oftast mycket större i en grupp. Upplevelsen av musikalisk dynamik, frasering och känsla blir större i samspel. Inom musikområdet är detta inget nytt. Att utvecklas individuellt i grupp ger ett mervärde vilket inte minst traditionen med undervisning i s k masterclass inom högre konstnärlig utbildning är ett exempel på.Musikpedagogisk forskning har också sedan länge uppmärksammat vinsterna med musikaliska förebilder, inte minst jämnåriga sådana. Barn är ofta varandras förebilder på ett sätt som en vuxen aldrig kan vara.

Gruppundervisning ger tid för fler

Med begränsade resurser blir det vid individuell undervisning ofta få minuter till varje barn, många gånger inte mer än 15-20 minuter. Det är för lite tid för uppvärmning, repetition, instrumentala färdighetsmoment, genomgång av förberett stycke samt ny musik och nya moment. Om de 200 000 barn som spelar idag skulle ges en resurs på exempelvis 40 minuter hamnar notan på 6 miljarder istället för de 2 miljarder som satsas idag. Om resursen per elev istället används till undervisning i grupp så har man som lärare större möjlighet att erbjuda barnen mer tid. Mot bakgrund av att landets kommuner står inför stora ekonomiska utmaningar, är det viktig att gruppundervisning blir norm för att kulturskolan ska ha en chans att öppna för fler barn. Med norm menar dock inte utredningen att individuell undervisning ska upphöra. De barn som av olika anledningar och särskilda behov verkligen behöver enskilda lektioner ska naturligtvis få detta. I betänkandet föreslås till exempel särskilda satsningar för individuell undervisning på spetsnivå.

Med exempel från El Sistema

Många kulturskolor arbetar idag alltmer med gruppundervisning. El Sistema är ett tydligt exempel på att undervisning i mycket stora grupper inte på något sätt hindrar barn att lära sig spela ett instrument. Med samspel i stor orkester och repetitioner i mindre grupper ges barnen möjlighet att utvecklas musikaliskt i social gemenskap. I El Sistema används individuell undervisning som extra stöd utifrån behov men inte som regel eller norm. En bärande tanke i El Sistema är att det förfinade samarbetet och förmågan som finns i musicerandet genom att förstå sig själv och sitt ansvar i relation till gruppen är en oöverträffad situation för att utveckla sin samarbetsförmåga. Det faktum att El Sistema även arbetar med sociala mål är också gynnsamt för verksamheten. Sociala relationer är avgörande för såväl lärandet som motivationen att lära, något som är väl känt inom forskning.El Sistemas gruppundervisning har också visat sig skapa möjlighet för pedagoger att undervisa samtidigt, vilket stimulerar inte bara barnen utan även lärarna. Det ökar den kollegiala gemenskapen och möjligheten för kunskapsutbyte mellan pedagogerna, något som också bekräftats i forskning.

En inkluderande kulturskola

Ytterst syftar utredningen förslag till att skapa en inkluderande och jämlik kulturskola. Kulturskolan kan vara otroligt viktig i arbetet med demokrati, inkludering och jämlikhet. Men detta förutsätter att verksamheten även har sociala ambitioner, och inte endast konstnärliga, och satsar på att låta barn och unga mötas. Enskild undervisning där man som barn sällan musicerar med andra barn, skapar vare sig motivation eller social inkludering. Betänkandets förslag på kvalificerad instrumentalundervisning i grupp som norm för kulturskolan, kompletterat med möjlighet till individuell undervisning för dem med särskilda behov, är en väg framåt mot en inkluderande kulturskola. Många kulturskolor runt om i landet har positiva erfarenheter av att arbeta på detta sätt. El Sistema är ett av flera goda exempel.