Gå direkt till innehåll
Effekter av lagliga graffitiväggar - ny rapport

Pressmeddelande -

Effekter av lagliga graffitiväggar - ny rapport

Många kommuner diskuterar för närvarande att införa lagliga graffitiväggar, i vissa fall med argumentet att detta är en åtgärd som förebygger klotter. Det saknas dock starkt stöd för detta påstående. Tvärtom förefaller klotter öka i anslutning till lagliga väggar. Det visar en ny rapport som Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar idag.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäls varje år ca 150 000 skadegörelsebrott, varav ungefär 50 000 avser klotter. Konsekvenserna av dessa brott är, förutom stora saneringskostnader för kommuner, fastighetsägare och privatpersoner, en otrygghet i det offentliga rummet.

Under de senaste åren har många kommuner genomfört brottsförebyggande insatser i syfte att minska denna typ av brott. Flera kommuner har utarbeta särskilda handlingsplaner med riktlinjer om s.k. nolltolerans och snabb sanering av klotter. Samtidigt har andra kommuner försökt minska skadegörelsen i form av klotter genom inrättandet av lagliga s.k. graffitiväggar.

För närvarande pågår en debatt i många kommuner (t.ex. Jönköping, Stockholm, Borås, Kalmar, Lund, Karlskoga, Linköping, Växjö, Örebro och Luleå) om att överge tidigare policy med nolltolerans mot klotter och istället införa lagliga väggar, i vissa fall med motiveringen att det förebygger klotter. Men vad fungerar och vad fungerar inte?

- Debatten baseras i stor utsträckning på upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än empiriskt och evidensbaserad forskning, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Somliga hävdar att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelsen i närheten av den lagliga väggen, medan andra lika bestämt menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelsen och saneringskostnaderna.

- Vår kartläggning visar att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar klottret. Tvärtom förefaller klotter öka i anslutning till lagliga väggar, säger kriminologen Amanda Wallgren, som är en av rapportens författare.

Det kan säkert finns kulturpolitiska skäl till att kommuner sätter upp lagliga graffitiväggar, men det är alltså ingen brottsförebyggande åtgärd.

Frågor om rapporten besvaras av Amanda Wallberg eller generalsekreteraren Magnus Lindgren på telefon 08-29 20 00.

Ämnen

Kategorier


Om Stiftelsen Tryggare Sverige
Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar.

Kontakter

Magnus Lindgren

Magnus Lindgren

Presskontakt Generalsekreterare 08-29 20 00
Ellen Aghed Luterkort

Ellen Aghed Luterkort

Presskontakt Kommunikatör 08-292000

Relaterat innehåll

Stiftelsen Tryggare Sverige är en oberoende tankesmedja inom trygghetsområdet

Under de senaste decennierna har brottsligheten blivit ett allt större samhällsproblem i Sverige. För att försöka bryta denna negativa utveckling bildades år 2008 Stiftelsen Tryggare Sverige. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Visionen är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att bo, vistas och verka i.

Stiftelsen Tryggare Sverige
Carl-Gustaf Lindstedts gata 3
112 69 Stockholm
Sverige