Framtidens elit finns i Pro Futura

Fyra forskare har utsetts till 2013 års Pro Futura-forskare. Pro Futura är en spjutspetssatsning på humaniora och samhällsvetenskap, och de forskare som utses förväntas tillhöra framtidens elit.   

För åttonde gången har fyra Pro Futura-forskare utsetts, de kommer att få optimala möjligheter att forska i upp till 7 år. De forskare som utsetts är lingvisten Elizabeth Coppock nominerad av  Göteborgs universitet, litteraturvetaren Virginia Langum nominerad av Umeå universitet, ekonomhistorikern Rodney Edvinsson, som nominerades av Stockholms universitet, och utvecklingspsykologen Maarten van Zalk som föreslogs av Örebro universitet.

Programmet skapades 1999 på initiativ av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study). Satsningen bygger på nomineringar från universitet i Sverige och våra grannländer. Lärosätena får nominera forskare som de vill satsa på – oavsett om forskaren är knuten till lärosätet eller ej. Själva urvalsprocessen, som sköts av SCAS, innefattar flera steg och avslutas med intervjuer. I år nominerades 22 forskare, 10 av dessa gick vidare till intervju och 4 har
antagits till Pro Futura.

-Pro Futura är en av de mest ambitiösa satsningarna i hela Europa. Här ges unga lovande forskare stor frihet utan att släppas vind för våg, vilket annars är vanligt. I ökad utsträckning nominerar universiteten också kandidater med examen från andra lärosäten. Samtidigt vittnar utfallet de senaste åren om att fler lärosäten, också bland de nya universiteten, flyttar fram sinapositioner inom humaniora och samhällsvetenskap, säger Göran Blomqvist, vd vid Riksbankens Jubileumsfond.

Pro Futura innebär ett stort kliv framåt i karriären för dem som utsetts. Många hinner under sin tid som Pro Futura-forskare bli professorer. Tiden som Pro Futura-forskare,  som till stor del tillbringas vid framstående forskningsmiljöer som SCAS eller liknande institut utomlands, har också liknats
vid en professorskuvös.

Läs mer om Pro Futura på RJ:s webbplats.

Läs mer om forskarna nedan.

Elizabeth Coppock fick sin Ph.D vid Stanford i januari 2009. Hon
har en bakgrund både i lingvistik och datorvetenskap och har varit verksam vid
flera universitet i USA och Tyskland. Sedan 2012 är hon knuten till Göteborgs
universitet. Hon har intresserat sig för samspelet mellan kontext och innehåll
i språket. Hon ingår i kretsen av de med framträdande yngre forskarna på det
lingvistiska internationella fältet och har bland annat lyckats lösa ett
internationellt lingvistiskt dilemma som handlar om bestämd form för
substantiv. De resultaten har i sin tur lett till nya idéer om hur språk som
helt saknar bestämd artikel, som ryska och kinesiska, är uppbyggda.

http://www.flov.gu.se/om/personal/elizabeth-coppock/

Virginia Langum knöts till Umeå universitet 2011, samma år som hon
avlade doktorsexamen i engelska vid Cambridge universitet. Hon har studerat
medeltida litteratur och renässanslitteratur. Hennes analyser bygger på
språkkunskaper i franska, s.k. old english, middle english samt klassisk och
medeltida latin. Bland annat har hon studerat föreställningar om smärta och
känslor samt syndabegreppet i litteraturen, och kan visa att detta har många
beröringspunkter med vår samtid. Genom att studera medicinska föreställningar i
religiösa texter och religiösa föreställningar i medicinska texter studerar hon
förhållandet mellan religion, medicin, etik och fysiologi.

http://www.sprak.umu.se/om-institutionen/personal/virginia-langum

Rodney Edvinsson blev fil. dr i ekonomisk historia vid Stockholms
universitet 2005 och docent 2010. Han har studerat nationalräkenskaper och
senare intresserat sig för monetär statistik från 1600-talets slut fram till i
dag. Han vill i sina framtida studier fortsätta att rekonstruera
nationalräkenskaperna också för den tidigmoderna epoken. Hans
problematiseringar av det traditionella sättet att räkna fram BNP där man till
exempel exkluderar hemarbete och underskattar den offentliga sektorns bidrag,
har fått stora konsekvenser för den moderna historien. Genom att inkludera
hemmafruar i BNP under 1900-talet får man nämligen en helt annan bild av den
moderna historien, eftersom den tidigare exempellösa ekonomiska tillväxten
under rekordåren med ett sådant perspektiv skulle sjunka betänkligt.

http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2009-1/2009_1_005-26.htm

http://su.avedas.com/converis/person/655%3Bjsessionid=6a0e0dbae81ba1d3e8d82ca10eaf

Maarten van Zalk disputerade vid universitetet i Utrecht,
Nederländerna, med en avhandling som handlade om ungdomspsykologi. Samma år,
2009, knöts han till Örebro universitet och har där studerat sociala nätverk
longitudinellt och försökt att förstå mekanismerna bakom social missanpassning
och kriminalitet hos en liten men kriminell grupp unga. Han forskning har lett
till nya teoretiska rön om ungas interaktion i samhället.

http://www.oru.se/English/Schools/School-of-Law-Psycology-and-Social-work/Contact-information/PersonalPages/Maarten-van-Zalk/

/Jenny Björkman