Lär dig mer på årets Forskartorg

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) erbjuder en mängd intressanta föredrag på Forskartorgets scen på årets bokmässa i Göteborg. Vi erbjuder alla besökare en mängd intressanta presentationer baserade på aktuell forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. På en kvart ger forskarna dig en inblick i olika ämnen - allt från Cicero till biologisk psykologi.

Hela programmet hittar du på forskartorget.se. Du kan också läsa om Forskartorgets program i Bokmässans mässtidning och på bokmassan.se

Plats: B-hallen, B05:72

Torsdag 26 september
12.15–12.30: När vi fick lära oss ta av skorna
1936 infördes en heminspektion som skulle lära svenskarna att bo "rätt". Att skapa det goda hemmet blev ett projekt för hela samhället. Myndigheterna skulle lära folket – framför allt husmödrar - hur de borde bo. Hembesöket blev ett sätt att undersöka inte bara hemmet utan också hur folk i gemen hade det.
Jenny Björkman, fil. dr i historia

16.05–16.20: Hur vet vi vad Cicero egentligen skrev?
I dag finns den antika litteraturen bara några knapptryckningar från oss, men hur har den egentligen kommit dit? De samtida vaxtavlorna och papyrusrullarna är försvunna. Kvar finns medeltida handskrifter, ibland tusen år yngre än själva texten. Forskningsprojektet Ars edendi utvecklar och anpassar metoder för att ge ut tidigare outgivna medeltida texter.
Erika Kihlman, fil. dr i latin, inst. f. franska, italienska och klassiska språk, Stockholms universitet

17.10–17.25: Vilse i bokstavslandet
Att kunna läsa och skriva är en demokratifråga. Samtidigt som informationsmängden ökar, minskar läsförståelsen, i synnerhet hos pojkar. Hur påverkas samhället på sikt av en minskande läsförståelse? För dem som ska knäcka koden satsar UR nu på ett flerårigt läs- och skrivprojekt.
Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, Malmö högskola Ami Malmros, programchef Barn & Ungdom UR Arrangör UR och Riksbankens Jubileumsfond

Fredag 27 september
12.40–12.55: Viagra, den isolerande potenshöjaren
Innan Viagras entré ansågs det finnas olika orsaker till impotens. I och med Viagra slutade läkarna tala om ”impotens” och började i stället använda det medicinska begreppet ”erektil dysfunktionalitet”. Mannens penis stod nu i centrum, utan koppling till patientens förväntningar och besvikelser.
Ericka Johnson, lektor i teknik och social förändring, Linköpings universitet

16.05–16.20: ”Böckernas Folk" i medeltidens Europa
Den historiska europeiska identiteten beskrivs ofta utifrån den kristna kulturen, men i medeltidens Europa samspelade judendom, kristendom och islam. Detta har förlagts till Medelhavsregionen, men hur såg det ut i norra Europa? Förekom det något utbyte mellan dessa kulturer i den regionen?
Mohammad Fazlhashemi, prof. islamisk teologi och filosofi vid Teologiska institutionen, Umeå universitet

17.45–18.00: När Karl XII styrde från Moldavien
1709-1713 styrde Karl XII Sverige från det så kallade Kungshuset i Varnitsa i nuvarande Moldavien. Kungen var djupt involverad i det storpolitiska spelet, samtidigt som han inledde en kraftfull modernisering av den svenska statsförvaltningen. Hur styrdes ett land när kommunikationerna tog veckor?
Åsa Karlsson, fil dr. i historia, redaktör och enhetschef på Riksarkivet

Lördag 28 september
10.35–10.50: Kommer hjärnan ihåg lukten?
Försämrat luktsinne kan vara ett tecken på begynnande demens. Det innebär att ett test av luktsinnet skulle kunna användas diagnostiskt för att ta reda på om en person håller på att bli dement. Proust-effekten, kopplingen mellan lukt och minne, är det som gör att Jonas Olofsson menar att luktsinnet är viktigare för oss än vi tror.
Jonas Olofsson, docent i biologisk psykologi, Stockholms universitet

Söndag 29 september
11.00–11.15: Hur djup är freden i Östasien?
Efter 1945 utkämpades svåra krig i Östasien, men sedan 1980 har regionen varit relativt fredlig. Men hur ”djup” är Östasiens fred? Består freden av olösta konflikter, konfliktundvikande? Eller, är den ett resultat av ökat förtroende, ömsesidigt beroende och mer legitima styresätt?
Stein Tønnesson, professor i historia, inst. f. freds- och konflikt-forskning, Uppsala universitet

15.25–15.40: Den musicerande människan
Många människor lägger ned mycket tid på musik. Detta skänker glädje men forskning har också visat att aktivt musicerande stimulerar hjärnan. Forskningsprogrammet Den Musicerande Människan har kommit fram till en rad nya rön och diskuterar hur arv och miljö samspelar när det gäller effekter av musikalisk träning.
Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, KI