Normer viktigare än ekonomi när pappor väljer att stanna hemma

Att svenska pappor tar ut mer pappaledighet än norska är möjligen inte förvånande. Men det är inte högre ersättning utan framför allt normer om hur man bör göra som påverkar.

När Christina Bergqvist undersökte hur besluten om vem som ska vara hemma med barnen fattas, upptäckte hon att kulturella normer och moraliska incitament spelade stor roll.

Christina Bergqvist är statsvetare i Uppsala och har i det RJ-finansierade projektet Vem tar hand om barnen? En jämförande studie av samspelet mellan politik och kultur för beslutsfattande i familjen undersökt hur institutioner och kulturella värderingar interagerar för de beslut föräldrar tar rörande vem som bör ta hand om små barn, hur föräldrar bör dela på omvårdnaden om barnen och när barnen bör börja barnomsorg/förskola.

-Vi har jämfört förhållandet mellan policies, normer och praktik i två mycket olikartade kulturella och institutionella kontexter, Tjeckien och Slovakien och Norge och Sverige, genom bland annat intervjuer med familjer om hur de resonerar omkring sina val av olika typer av familjepolitik, berättar Christina Bergqvist.

Frågorna utformades för att få förståelse för hur föräldrarna idealt skulle vilja göra och vad de faktisk tog hänsyn till när de beslutade om föräldraledighet, barnomsorg och arbete. Resultaten visar att det var ganska små skillnader mellan de intervjuade i Tjeckien och Slovakien, men några intressanta skillnader mellan svenskar och norrmän. Mer eller mindre alla intervjuade föräldrar i de båda nordiska länderna sade att idealt borde föräldrar dela på föräldraledigheten, vilket dock av olika anledningar inte var möjligt i praktiken.

- Svenska pappor tog ut längre föräldraledigheter, mer än de öronmärkta ”pappamånaderna”, och mer än norska pappor. Förklaringen är de incitament staten tillhandahåller! menar Christina Bergqvist

Förklaringen är att den svenska staten ger tydliga signaler om hur man bör göra. Svenska pappor måste exempelvis skriva under på att de överför sin tid till mamman om de inte tar ut sin andel. Det är en tydlig moralisk signal om att staten förväntar sig att papporna delar lika trots att det inte finns något ekonomiskt incitament att göra så.

I projektet har man också gjort jämförelser med Slovakien och Tjeckien. Läs mer om projektet i slutredovisningen på Riksbankens Jubileumsfonds webbplats eller kontakta Christina Bergqvist per mail: Christina.Bergqvist@statsvet.uu.se