För akuta sjukdomar och skador

Vad får man egentligen hjälp med på de nya närakuterna? Och när får man bättre hjälp på sin vårdcentral? Läkaren reder ut begreppen.

— Närakuten är en ny vårdform i Stockholms län och vår huvudsakliga uppgift är att avlasta sjukhusens akutmottagningar, säger överläkare Jörgen Sälde, medicinskt ledningsansvarig för Stockholms läns sjukvårdsområdes närakuter. Vi på närakuten kan hjälpa dig med akuta sjukdomar och skador som inte är livshotande, och då du alltså inte behöver de större resurser som finns på sjukhusakuterna.

På närakuten får du hjälp när du har skadat dig, kanske brutit benet eller behöver hjälp med en sårskada. Om ditt barn har ont i magen eller svårt att andas i samband med en kraftig förkylning.

Skulle du plötsligt få en svullnad i ena benet kan närakuten ta reda på om du kanske har fått en blodpropp. Har du slagit i huvudet men är vaken kan du bli undersökt och få vila ett tag under observation. Närakuterna kan i vissa fall även se till att ditt huvud blir undersökt med datortomografi.

— Vi har mer resurser för akut medicinsk hjälp än en vårdcentral eller husläkarmottagning, berättar Jörgen Sälde. Bland annat kan vi gipsa frakturer som inte kräver operation, och har platser för att kunna observera de patienter som behöver det. Vi har tillgång till röntgen och laboratorium under hela öppettiden, under dagtid också ultraljud.

Det finns idag nio närakuter i Stockholms län. De har drop in-mottagning för vuxna och barn i alla åldrar. Du bör ta för vana att alltid kontakta 1177 Vårdguidens rådgivning på telefon 1177 innan du söker akut vård. Vid livsfara ska du alltid ringa 112.

I första hand vårdcentral eller husläkarjour

Många medicinska problem löses dock bäst och enklast hos din husläkare på vårdcentralen, som känner dig och din sjukhistoria. Då får du en bättre kontinuitet i din långsiktiga vård än vad närakuten eller akutmottagningen kan erbjuda.

När husläkarmottagning och vårdcentral är stängd fungerar husläkarjourerna som deras förlängda arm. Till exempel om du behöver hjälp med luftvägsinfektion och urinvägsbesvär på kvällen eller helgen.

— Vi ser att många som kommer till närakuten egentligen kunnat få smidigare hjälp hos sin vårdcentral, eller på en husläkarjour om det är kväll eller helg, berättar Jörgen Sälde. Jag kan förstå att det ibland är svårt att orientera sig i vården, för så sent som förra året kallades de mottagningar som nu heter husläkarjourer för ”närakuter”. De flesta vet inte att det finns en skillnad.

Vårdcentraler och husläkarjourer kan ta hand om de flesta sjukdomar och skador som inte kräver brådskande akutsjukvård. Till exempel luftvägsinfektion, smärta, mindre sårskador eller urinvägsinfektion utan feber. På kvällar och helger får du den här hjälpen på en husläkarjour.

Det finns idag 12 husläkarjourer runt om i Stockholms län och drygt 250 vårdcentraler eller husläkarmottagningar. Många av dem erbjuder drop-in-tider för den som behöver snabb hjälp.

Det är till vårdcentralen du vänder dig om du behöver sjukskrivning. De flesta vårdcentraler erbjuder också psykosocialt stöd, vilket närakuterna inte gör.

— Tyvärr kan inte närakuten fungera som allt-i-ett-vård för när det är väntetid till besök vid vårdcentralen eller husläkarmottagningen, säger Jörgen Sälde. Vi måste alltid prioritera dem som är sjukast. Därför händer det att vi måste be patienter som kommer till oss att istället gå till en husläkarjour på kvällar och helger, eller till sin vårdcentral på dagtid.

Samarbete A och O

Det pågår ett ständigt arbete med att utveckla samarbetet mellan olika vårdområden i Stockholms län. På närakuten finns ett akutvårdstänkande, men med målet att man ska kunna gå hem färdigbehandlad därifrån.

Jörgen Sälde tar luftvägsbesvär som ett exempel, något som ofta behandlas framgångsrikt på vårdcentralen eller husläkarjouren. Medan kraftigare luftvägsbesvär, där patienten fortfarande kan andas själv men med svårighet, kan utredas och behandlas på närakuten.

— Men plötslig, intensiv andnöd kan ha allvarligare orsaker, till exempel propp i lungan. Därför ska man alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 om man är osäker, avslutar Jörgen Sälde.