I SvD Debatt: ”Viktig natur bör få starkare skydd”

Bosse Bodén, forskare i Storslagen fjällmiljö-projektet "Bortom konflikter i fjällen", figurerar i dag med en debattartikel i SvD. Han skriver om att upplevelsevärden försummas i vindkraftsprövning.

"Vindkraft spelar en viktig roll i kampen mot den globala uppvärmningen och i omställningen av det svenska energi­systemet mot förnybar energi. Debatten behöver dock i högre grad fokusera på komplexiteten i frågan om var vindkraft etableras och hur så kallade kumulativa effekter kan bedömas och beaktas. Effekter som innebär att förändringar uppstår genom tillkomsten av en vindpark i kombination med tidigare, nuvarande och rimligt förutsebara förändringar i framtiden. Dessa effekter kopplade till människors upplevelsevärden kan bara i ringa utsträckning vägas in i nuvarande miljöprövningar, vilket undergräver beslutens legitimitet hos många människor.

Vindkraftens utbyggnad förändrar miljöer även i landskap som av riksdagen utpekats som riksintressen att värna och bevara. Ett tänkbart scenario är att vi nu med vindkraftens etablering i den svenska fjällvärlden, smygande och likt vattenkraftsutbyggnadens konsekvenser, tar ifrån kommande generationer miljöer som bedömts skyddsvärda. En fortsatt utbyggnad riskerar att på kort sikt gå i disharmoni med idén om bevarandet av den svenska fjällmiljön. Ett faktum är att tillkomsten av upp till 200 meter höga vindkraftverk påverkar landskapens kultur-, natur och rekreationsvärden och omvandlar dem till industrilandskap, och därmed devalverar dessa värden bland breda grupper. Även renskötseln riskerar att påverkas negativt av en utbyggnad i fjällnära om­råden, och etableringen av vindparker i skogslandets vinterbetesområden har redan skapat spänningar och konflikter. Förändringens faktum finns alltså som grund för resonemanget nedan om att ge ökad tyngd åt värden som förbises i dagens miljöprövningar, men främjar det av riksdagen utpekade miljökvalitets­målet Storslagen fjällmiljö.

Att bedöma de kumulativa effekterna av en framtida utbyggnad av vindkraft i Norrland framstår som mer eller mindre omöjligt. Det mot bakgrund av dels det glapp som råder mellan antalet projekterade verk (7 200), tillståndsgivna verk (3 800) och uppförda verk (800), dels att vindprojekten miljöprövas utifrån antagandet att det som är tillståndsgivet också byggs. Glappen visar att så inte är fallet, vilket kan förklaras av låga elpriser som gör projekt olönsamma, domar som överklagas, igångsättningstider på mellan tre och sju år och tillstånd som gäller upp till 30 år. Ytter­ligare en förklaring är att staten har överlåtit till branschintresset och enskilda kommuner att bestämma var vindkraftsparker ska byggas – det vill säga det saknas ett geografiskt nationellt och regionalt helhetsperspektiv.

I dag saknar prövningsmyndigheterna möjligheter att peka ut riksintressen som är baserade på en samman­vägning av ett större geografiskt landskaps kultur-, natur- och rekreationsvärde, inklusive vindkraftens kumulativa effekter. För att människors upplevelser av dessa värden ska kunna ges en ökad tyngd i miljöprövningar krävs att:

• Nya lagrum skapas. I dag har vindkraftens ­betydelse för ökad klimatnytta ett starkt stöd i miljöbalkens portalparagraf, vilket gör att (riks)intressen som värnar natur-, kultur- och rekreationsvärden har svårt att göra sig gällande. Rättsfall visar att skadan på sådana upplevelsevärden vanligtvis bedöms ”vara begränsad, inte större än vad som får accepteras och att den kan motverkas genom skyddsåtgärder”.

• Den geografiska planeringsramen utvidgas till att omfatta ett regionalt/nationellt perspektiv som integrerar kommunala översiktsplaner och harmoniseras med dessa. Detta därför att översiktsplaner i dag är den geografiskt största planerings­ramen som styr var vindparker ska etableras och att miljöprövningar avser enskilda vindprojekts effekter i dess närområde relaterat till den situation som råder vid prövningstill­fället.

• Tidsgränsen krymps för när byggandet av vindparker ska ha påbörjats och vara avslutade, liksom för rättsliga processer som följer med att beslut överklagas.

• Möjligheten att överklaga utvidgas geografiskt till att även omfatta sakägare som i dag inte har det med hänvisning till avstånd.

Rättsvårdande myndigheter har att självständigt avslå, modifiera eller ge tillstånd till större vindparker även om frågan om hur mark ska användas är en kommunal angelägenhet. En nödvändig förutsättning för att en tillståndsprövning ska kunna ske är dock att kommunen i ett tidigare skede har gett sitt medgivande. I denna politiska beslutsprocess är frihetsgraderna för att kunna beakta upplevelsevärden större än för tillståndsprövande myndigheter. Folkvalda kommunpolitiker kan med all rätt hävda att dessa rättsvårdande myndigheter bestämmer och ger tillstånd, men samtidigt förtiga att de har ringa möjligheter att tillmäta upplevelsevärden och vindkraftens kumulativa effekter någon avgörande be­tydelse vid prövningar, samt att sådana möjligheter i det närmaste helt saknas på längre avstånd än på några kilometers avstånd från en vindpark.

Hur ska demokratiska yttringar från de grupper av människor som prioriterar natur-, kultur- och upplevelsevärden framför ett vindkraftsprojekt, och som ser behov av att dessa värden får en ökad tyngd i prövningsförfarandet, hanteras? Framför allt handlar frågan om de beslut som i dag fattas av våra kommunpolitiker i samband med tillstyrkan av vindkraftsprojekt eller inte. Tillstyrkansbeslut har i vissa fall en svag legitimitet utifrån ett lokalt medborgarperspektiv, vilket till exempel indikeras av folk­omröstningen i Sorsele 2016 och kommunvalet 2014 i Sollefteå. I det första fallet röstade 60 procent av väljarna nej till en utbyggnad, vilket inte förhindrade kommunen från att tillstyrka vindprojektet. I det ­andra fallet ökade ett lokalt parti som var emot en storskalig utbyggnad med 9 procentenheter medan­ det stora utbyggnadspartiet minskade med 3, men fortsätter att vara positivt till storskaliga utbyggnader.

Frågan bör ställas om hanteringen av dessa demo­kratiska yttringar leder till en ökad misstro mot samhällets förmåga att värna ”den lilla världens” mer normativa värden framför ”den stora världens” instru­mentella värden mätt i ekonomisk tillväxt. Om så är fallet och legitimiteten för den styrande och dömande makten minskar framstår det än mer ange­läget att visa att utbyggnaden av vindkraft även förmår att bättre än i dag värna människors upplevelser av natur-, kultur- och rekreationsvärden."

Bosse Bodén, forskare vid Mittuniversitetet/ETOUR och författare till den nya rapporten ”Vindkraft och miljömålet Storslagen fjällmiljö”

Gå till originalkälla (SvD Debatt, 10/8-2016)

Gå till rapporten ”Vindkraft och miljömålet Storslagen fjällmiljö”