EU-rapport: Lönsamt att agera tidigt på miljölarm

Ny teknik har ibland mycket skadliga effekter, men tidiga varningssignaler har ignorerats eller mörklagts. Tusentals liv hade kunnat sparas och omfattande skada på miljön undvikits om beslutsfattare och regeringar agerat tidigt i stället för att invänta tveklös bevisning om skada. Det är också lönsamt för samhället att agera tidigt på larm från forskarvärlden om risker med ny teknik. Rapporten konstaterar att endast 4 av 88 påstått “falska larm” verkligen var det.

Detta är några av slutsatserna från Europeiska Miljöbyråns, EEA, nya omfattande rapport Late Lessons from Early Warnings, del 2. En noggrann belysning görs av olika miljöfrågor som kvicksilverförgiftning av fisk, tobak, bekämpningsmedel, kemikalier, kärnkraft, hormonstörande ämnen i plaster, till nyare frågor som hjärntumörrisker med mobiltelefonanvändning, genmodifierade grödor och nanoteknik.

Rapporten pekar på problemet med att industrin för att stoppa striktare regler finansierar forskning som manipulerats för att inte visa några risker. De sätter också vanligen hård ekonomisk press på regeringarna, rekryterar välrenommerade vetenskapsmän, PR-experter och politiker som ställer upp närhelst deras produkter kopplas till möjliga faror.

Fallbeskrivningarna visar att när företagens kortsiktiga vinstmål sattes före säkerhet och människors hälsa ignorerades varningarna ända till skadan var omfattande. Belägg för skador doldes eller tonades ner av vetenskapsmän med bindningar till den berörda industrin.

Tvärtemot industrins vanliga argument, att strikta regleringar motverkar innovationer, stimuleras innovationer och nyföretagande. Ohälsa samt kostnader för sjukskrivning, sjukvård och för tidig död reduceras dessutom avsevärt.

Ett exempel som utpekas är hjärntumörriskerna av mobiltelefonanvändning. Forskningen visar att mobilanvändning ökar risken för aggressiv hjärntumör. Därför klassade IARC strålningen som möjligen cancerframkallande år 2011. Ändå har regering och myndigheter i Sverige inte agerat för att varna allmänheten, särskilt barn och ungdomar som löper högre risker. Tvärtom propagerar myndigheterna och regeringen för ökad användning av trådlös teknik i skolorna och undviker genomgående att nämna cancerriskerna. De argument som framförs har numera gått så långt att hjärntumörfallen måste öka tydligt. Skadan måste då bli mycket svår och omfattande innan åtgärder vidtas.

Telekomindustrin har precis som tobaksbolagen och kemiindustrin, finansierat forskning som manipulerats för att inte visa risker för att sprida osäkerhet om riskbilden. De har knutit lojala forskare till sig som trots tydligt jäv fått dominera expertutredningarna. Man har därutöver lagt press på regeringen och myndigheterna att inte agera med ekonomiska argument.

– Det finns många belägg för allvarliga risker med mikrovågsstrålning från trådlös teknik. Nu visar EEA tydligt att tidiga skyddsåtgärder och skärpta regler tvärtemot den rådande uppfattningen främjar innovation, räddar liv och ger stora samhällsekonomiska vinster. Vi måste sluta med att låta telekomindustrin finansiera och påverka forskning om hälsorisker, samt kasta ut deras forskare från myndigheternas expertråd, konstaterar Tore Fahlström från Strålskyddsstiftelsen.

Strålskyddsstiftelsen uppmanar riksdag och regering och beslutsfattare att agera på EEA-rapportens rekommendationer och ta fasta på de allvarliga och klarlagda hälsorisker med mikrovågsstrålning som 29 världsledande experter, så sent för en vecka sedan belyste i den omfattande Bioinitiativrapporten. Vi kan inte blunda för tidigare lärdomar att kostnaderna av att inte agera ofta är högre och långt mer tragiska än kostnaderna för försiktighetsåtgärder.

Strålskyddsstiftelsen kräver att:

• De klarlagda riskerna i Bioinitiativrapporten medges och kommuniceras till allmänheten
  
• De föråldrade gränsvärdena som endast skyddar mot 6 minuters exponering sänks radikalt
  
• Mobiler och surfplattor och andra tekniker som avger mikrovågor förses med varningstexter
  
• Användningen av trådlös teknik omedelbart stoppas i skolor, daghem och andra miljöer där barn dagligen vistas.
  
• De människor som får symtom och sjukdomar av strålningen tas på allvar och erbjuds skydd