Det är många beslut som skall fattas för dagens ungdomar. Beslut som sedan påverkar framtida valmöjligheter för eftergymnasial utbildning. Hälften av alla studenter upplever sig begränsade av val de gjorde i grund- och gymnasieskolan och 27 procent ångrar sitt val av gymnasieutbildning. 30 procent ångrar att de inte insåg vikten av bra slutbetyg och var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg för behörighet. Det visar en ny undersökning från Sveriges största söktjänst för utbildning, Studentum, som tillfrågat 1100 svenska studenter.

Dagens utbildningssverige erbjuder en enorm flora av utbildningar redan på grundskolenivå. Det är fantastiska möjligheter, om man vet vad man vill. Studentums undersökning visar dock att hela 58 procent av studenterna kommer på vad de vill bli först efter gymnasiet. Troligen är det också därför som 27 procent ångrar sitt val av gymnasieutbildning. 56 procent känner sig lurade av det nya antagningssystemet till högskola och universitet som innebär att felval kan straffa sig hårt. Så många som 30 procent vet inte heller hur man gör för att komplettera sina betyg för behörighet i efterhand.

- Det är fantastiskt med valmöjligheter men det ställer också till det för unga när de tvingas välja så tidigt i livet.  Det är allvarligt att så många känner sig både begränsade av sina egna val och lurade av systemet. Här har både politiker och skolan en stor uppgift att ta tag i, säger Lina Högemark, Informationschef på Studentum.

Det är många faktorer som spelar in för att gymnasieutbildningen skall bli bra: så som innehåll och lärare, men långt ifrån alla är nöjda. Undersökningen visar att 29 procent av studenterna är missnöjda med sin utbildning. Det är en anmärkningsvärt hög siffra. Mest missnöjd är man med undervisningen överlag, det uppger 35 procent. Var femte student är mest missnöjd med lärarna och så många som 36 procent har upplevt sig diskriminerade eller mobbade av någon lärare under grundskola eller gymnasium.

Mest information och hjälp inför valet av eftergymnasial utbildning får studenterna genom att söka på nätet, det uppger 65 procent. Endast nio procent uppger att den största hjälpen kommer från studie- och yrkesvägledare.

- Att inte ens var tionde student uppger att de fick mest hjälp av studie- och yrkesvägledare inför sitt val av eftergymnasiala studier borde sända en tydlig signal om att det stödet är kraftigt underdimensionerat på svenska skolor och att betydligt mer resurser krävs för att ge eleverna den vägledning de behöver, säger Lina Högemark. Det har vi sett i tidigare undersökningar som vi har gjort och det är tråkigt att se att det inte verkar ske någon satsning på studie- och yrkesvägledningen i Sverige.

Ladda ner fullständig rapport från Studentum här

För mer information vänligen kontakta 
Lina Högemark, Informationschef Studentum
lina.hogemark@educations.com