Stora förändringar skapar ärr i landskapet

Den moderna samhällsutvecklingen har lämnat spår i form av övergivna fabriker och förgiftade marker i våra landskap. Men även möjligheter för nya framväxande användningsområden. Nya betydelser och ny mening kan få fäste på platser där produktionen upphört och där den lokala identiteten utmanats av förändringarna skriver Anna Storm, forskare vid Stockholms universitet, i en ny bok.

I boken Post-Industrial Landscape Scars undersöker Anna Storm platser som präglats av industriell verksamhet och drömmar om det goda samhället. Platser där industrin lagts ned eller kraftigt minskat i omfattning. Hon besöker bland annat Malmberget, Barsebäck och Avesta i Sverige och Ignalina i Litauen samt Duisburg i Ruhrområdet.



I fokus står ärret som metafor och platsernas förändring beskrivs både rent fysiskt i landskapet och symboliskt i människors föreställningar.


Gruvsamhället Malmberget (12 mil söder om Kiruna) präglas till exempel av en 21 hektar stor och 200 meter djup grop, mitt i samhället.

– Gropen är ett resultat av gruvverksamheten och fungerar som en representant för gruvan som nödvändig ekonomisk förutsättning för samhällets existens, men på samma gång hotar den samhället genom att marken blir instabil och farlig att vistas på. Människor tvingas successivt överge sina hem och platser där de levt sina liv på grund av att det stora hålet fortsätter att utvidgas. Gropen i Malmberget kan ses som ett ärr som bär på viktiga berättelser; berättelser som jag menar behöver artikuleras och värderas högre, säger Anna Storm, forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Boken tar inte bara upp vad som kan ses som det moderna västerländska samhällets baksida, utan också vad man kan ha det gamla till och vilka förhoppningar och betydelser som är knutna till de förändrade landskapen.

– I bruksorten Avesta i Bergslagen kan vi se exempel på ett övergivet industriområde som genom en ganska mödosam process omvandlats och fått ny användning. Ett område som tidigare varit stängt för gemene man är nu tillgängligt och hyser till exempel konstutställningar och utbildningsverksamhet. Omvandlingen ger ett nytt tillägg till bilden av ortens historia och framtid, bland annat genom att den belyser såväl positiva som negativa delar av den lokala identiteten och den så kallade bruksandan, säger Anna Storm.

För ytterligare information
Anna Storm, forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0736-46 92 97, e-post anna.storm@humangeo.su.se