Studier under jord av rymdens mörka materia

Ett projekt som ska undersöka den mörka materians partiklar i laboratoriemiljö, under ledning av Jan Conrad, professor vid Fysikum, har beviljats 29 miljoner kronor. Det vi kallar för materia utgör mindre än fem procent av universum. Resten är osynlig, mörk materia. Jan Conrad är forskaren som försöker spåra den mörka materien och öppna ett nytt fönster mot universum.

Forskare kan lätt studera den materia som bygger upp oss människor, vår planet och andra solsystem. Men det finns ännu ingen teknik som kan synliggöra den mörka materien för oss. Det står forskningen utom rimligt tvivel att den mörka materian bör bestå av en ny sorts partikel som ännu inte är identifierad men som man vet har ungefär fem gånger så stor genomsnittlig masstäthet som den vanliga materian i universum. Forskningen om den mörka materian har i Sverige främst fokuserats på att mäta partiklarnas egenskaper indirekt, det vill säga genom att leta efter spår av den mörka materian då den faller sönder eller förintas, genom exempelvis modeller som förutspår att den mörka materian kan ge signaler i teleskop som NASA`s Fermisatellit.

Mörka materia kan också detekteras direkt genom att placera mycket känsliga, nerkylda detektorer i gruvor, som är skyddade från strålning, djupt under marken. Denna detektionsmetod kan pröva teorier om den mörka materian som inte kan testas på annat sätt. En av de mest framgångsrika idéerna är att använda detektorer som baseras på flytande xenon – en teknik som har gjort stora framsteg de senaste 10 åren. I projektet kommer forskarna vid Stockholms universitet använda den mest känsliga detektorn i världen, som byggs i en tunnel under Gran Sasso-massivet i Apenninska bergskedjan i Italien, för att fortsätta leta efter spår av den mörka materian.

Knut och Alice Wallenbergsstiftelse har beslutat om vilka forskare får årets anslag till forskningsprojekt med hög vetenskaplig potential. Totalt beviljas 24 forskningsprojekt drygt 810 miljoner kronor. Tre av dessa anslag, på totalt 89 miljoner kronor, går till Stockholms universitet. Dessutom beviljas ett infrastrukturanslag om 68 miljoner kronor för den nationella infrastrukturen Wallenberg Advanced Bioinformatics Infrastructure (WABI).

Mer om projektet och Jan Conrads forskning
Stockholms universitets forskningsdatabas
Tidigare resultat vid Oskar Klein Centre

Kontakt
Jan Conrad, professor vid Fysikum och Oscar Klein Centre, Stockholms universitet, e-post conrad@fysik.su.se