Från välfärdsstat till wellnesstat

Drömmen om ett bättre samhälle ersätts av drömmar om att bli en bättre individ: lycklig, vältränad och framgångsrik. Enligt en ny bok befinner vi oss just nu i övergången från välfärdsstat till ”wellnesstat”. Men kraven på att vi ska vara lyckliga och hälsosamma har börjat verka emot oss och skapar känslor av skuld, skam och oro.

I boken Wellnessyndromet levererar forskarna Carl Cederström, lektor vid Stockholm Business School vid Stockholms universitet, och André Spicer vid Cass Business School i London, en diagnos över hur vårt fokus på hälsa och lycka har blivit en osund besatthet i dagens västerländska samhällen.

Enligt bokens författare befinner vi oss i övergången från välfärdsstat till wellnesstat. Carl Cederström, lektor i företagsekonomi och en av författarna till boken, menar att vår besatthet av oss själva kan vara en konsekvens av hur vi upplever vår omvärld.

– När vi känner att vi inte kan påverka en politiskt förändring vänder vi istället vårt fokus inåt och eftersträvar en personlig förvandling där den egna kroppen och välmående hamnar i centrum.

Hälsofreaks tar till extrema metoder i sin strävan att hitta den perfekta dieten, och varje nytt recept på spirulinasmoothie läggs omedelbart upp och delas på sociala medier. Hälsomedvetna företagsatleter startar dagen med ett hälsoparty och har ett löpband placerat under skrivbordet.

Denna omställning hyllas ofta som något positivt, eftersom det sägs leda till en friskare och sundare befolkning. Mindre uppmärksammat är att strävan efter individuell hälsa och lycka ofta kan slå tillbaka: den som ”misslyckas” i sin jakt på det perfekta livet och i sina försök att leva upp till rådande ideal fylls ofta av skuldkänslor och självförebråelser.

Forskarna bakom boken är också kritiska till den koppling som idag allt oftare görs mellan hälsa och moral- alltså uppfattningen att en vältränad och tillsynes välmående person också är en ”god människa”, medan t ex en överviktig diabetiker ses som slö och omoralisk- kanske till och med som en belastning för samhället.

– Denna typ av fördömande attityd kan leda till nya former av utanförskap och tar fokus bort från ekonomipolitiska aspekter, menar Carl Cederström som också uppmärksammar en pågående trend bland företag att på olika sätt främja en hälsosam livsstil. Sammantaget menar författarna att trycket, nu även från många arbetsgivare, att ständigt presentera en vältränad och välmående bild kan ha motsatt effekt och istället få oss att må dåligt.

– Ett första steg ur denna utveckling är att vi börjar rikta vår uppmärksamhet mot saker utanför vår egen kropp, så som politisk och ekonomisk förändring, säger Carl Cederström.

För ytterligare information
Carl Cederström, lektor i företagsekonomi, Stockholm Business School, tel 0709- 48 13 29, e-post carl.cederstrom@sbs.su.se
För pressbild kontakta info@sbs.su.se