Kvinnor mer påverkade av rökande vänner

Rökning sprids lättare i kompisgäng med unga personer där alla känner alla väl. Ju mer intensiv kontakt vännerna har med varandra, desto högre är sannolikheten för rökning. Vänner har större betydelse för unga kvinnors rökning än vad de har för unga mäns rökning. Det visar en ny studie från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

- Att ha goda relationer med andra är vanligtvis bra för ens psykiska hälsa. Men sociala kontakter kan i vissa fall också främja riskfulla hälsobeteenden som rökning, säger Alexander Miething, forskare i sociologi vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.

Rökning har, framförallt i tonåren, en pådrivande och främjande effekt på sociala relationer. Den fungerar helt enkelt som ett socialt smörjmedel. I kompisgäng där alla har en relation till samtliga i gruppen, sprids rökning lättare – att jämföra med ett kompisgäng där alla inte känner varandra. Ju oftare personer i ett kompisgäng träffar varandra, desto högre är även risken att de röker.

Det här sambandet är starkare för unga kvinnor, som påverkas mer till att röka om de har en rökande vän än vad män gör. Förklaringen till det ligger enligt Alexander Miething i att unga kvinnor generellt är bättre på interaktion och har en intensivare kontakt med vänner, något som har visats i tidigare forskning.

- Det finns ett starkt samband mellan egen och andras rökning för unga kvinnor, starkare än för unga män. Samtidigt visar studien att rökning bland unga kvinnor generellt minskar i och med övergången från tonår till ung vuxen. Det här kan förklaras med att många kvinnor tenderar att bli mer hälsomedvetna, eller att rökning inte längre har samma betydelse för vänskapsrelationerna, säger Alexander Miething.

Icke-rökare väljer bort rökare

Rökare söker sig till rökare, medan icke-rökare söker sig till icke-rökare. Den tendensen gör att icke-rökarnas umgänge med varandra fungerar som ett skydd mot att bolma på cigaretter. Men studien visar också att unga som har vänner som de har känt länge röker i mindre utsträckning än de som inte har långa vänskapsrelationer.

- Gamla vänner fungerar nästan som ett slags föräldrar i det avseendet, säger Alexander Miething.

De sociala nätverkens betydelse för tendensen att röka avtar med åldern, visar studien som har undersökt samma urval unga när de var 19 år respektive när de var 23 år.

- Men ungdomsåren är kritiska på så sätt att de avgör om en person blir livslång rökare, säger Alexander Miething

För ytterligare information

Alexander Miething, forskare i sociologi, mobil 072-7267226, e-post alexander.miething@sociology.su.se

Mer om forskningen: Studien The influence of Social Network Characteristics on Peer Clustering in Smoking: A Two-Wave Panel Study of 19- and 23-Year-Old Swedes publicerad i PLOS ONE, är en del av forskningsprojektet Lifeincon. Syftet med projektet är att studera betydelsen av socialt kapital och resurser i omgivningen för människors livschanser över tid. Studien är författad av Alexander Miething (Stockholms universitet), Mikael Rostila (SU), Christofer Edling (Lunds universitet) och Jens Rydgren (SU). Läs mer om projektet här: http://www.sociology.su.se/forskning/forskningsprojekt/lifeincon