Så samspelar syskon kring medier i hemmet

Ylva Ågren. Foto: Pamela Cortés Bruna.

Medier spelar en stor roll i barns lek och har en central plats i vardagslivet. Men barn är inte bara passiva mottagare av intryck. De väljer vad som passar deras syften och användningen av medierna speglar barnens smak, kompetens och ålder. En ny avhandling från Stockholms universitet undersöker syskonsamspel och barns mediebruk i hemmet samt konsumtionens betydelse i barnens medievärld.

­Forskning om hur syskonrelationer organiseras i vardagligt familjeliv och i relation till medieanvändning är fortfarande sällsynt. Med sin avhandling bidrar därför Ylva Ågren, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, till ökad kunskap om såväl syskons samspel som barns mediebruk i hemmet.

I ett halvårs tid följde Ylva Ågren fjorton barn i åldrarna 4-9 år i sex familjer. Hon videofilmade syskonens samspel framför datorer, tv-apparater, spelkonsoler, cd-spelare och mobiltelefoner.

– Studien visar att syskon är viktiga för ett informellt lärande. Äldre syskon fungerar som förebilder och trendsättare. Det visade sig också att samkönade och mer åldersnära syskon oftare etablerade gemensamma praktiker när det kom till spelande och medielekar än syskon av olika kön och med större åldersskillnad, säger hon.

När barn och medier förs på tal blottas ofta en rädsla för att barnen blir stillasittande. Men Ylva Ågren tillskriver barnen ett aktörskap. De tar inte bara passivt emot alla de intryck som omvärlden består av utan tolkar, omtolkar och går i dialog med den kultur de möter, menar hon.

– Barns medierade värld består av ett enormt kretslopp av spel, texter, bilder, musik och filmer. Barnen väljer och plockar upp det som passar deras syften, i lek eller i kommunikation. Det som är populärt växlar snabbt och har ofta koppling till den kommersiellt drivna barnkulturen.

På så sätt utmanar barnen bilden av vad som anses vara ”bra” kultur.

– Gränsen mellan populärkultur och kanoniserad kultur, som vi vuxna ofta drar, blir för barnen obetydlig. Smak och stil hänger för dem många gånger samman med att ha delad gemenskap med syskon eller kamrater.

Ett annat resultat som framkommer i avhandlingen är barns tidiga socialisering in i ett köpbeteende.

– Det förvånade mig att konsumtionen har en så central plats i barns medievärld. Det är inte bara olika medieartefakter, som spelkonsoler, datorer eller mobiler, som kostar. Flera barn i studien vistades också på olika spelsajter som initialt är gratis, men som lockar med medlemskap som kostar pengar och som ger status. Som förälder kan det vara svårt att förhålla sig till allt det som barnen önskar och vill ha.

Ylva Ågren disputerade den 30 april med avhandlingen ”Barns medierade värld – syskonsamspel, lek och konsumtion”.

För mer information kontakta Ylva Ågren: 0735-60 46 76, ylva.agren@barnkultur.su.se

Läs avhandlingen här.