Styrelseledamöters lojalitetsplikt bör regleras i lag – förslag i ny avhandling

Lojalitetsplikten för styrelseledamöter i bolagsstyrelser är inte reglerad i svensk lag. Det kan ha bidragit till de senaste årens företagsskandaler. I en ny avhandling från Stockholms universitet beskriver, analyserar och systematiserar Jessica Östberg rättsläget. Avhandlingen innehåller även förslag på en lagreglering av lojalitetsplikten.

Styrelsen i aktiebolag ansvarar för organisationen och förvaltningen av bolagets hela verksamhet. Behörigheten är mycket vidsträckt. Samtidigt har ägarna i många bolag bristfällig insyn i och inflytande över verksamheten och vad styrelseledamöterna gör. Det kan leda till att styrelseledamöterna skor sig på bolagets bekostnad.

– Den särskilt förtroendefulla ställning som styrelseledamöterna har ställer mycket höga krav på lojalitet. De senaste årens företagsskandaler visar tydligt att det inte står klart för var och en var gränserna går för ett lojalt beteende och att okunskapen om rättsläget är stor såväl bland styrelseledamöter som bland praktiskt verksamma jurister. En lojal styrelse är en förutsättning för att finansiärer ska våga investera i företagen, säger Jessica Östberg, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

Strängare regler internationellt

I sin avhandling härleder hon ett antal särskilda lojalitetsförpliktelser ur den allmänna lojalitetsprincipen, däribland en skyldighet att undvika och informera om intressekonflikter, ett förbud att otillbörligen motta eller utnyttja förmåner eller andra fördelar i anledning av uppdraget, ett konkurrensförbud, en upplysningsplikt, en tystnadsplikt och ett förbud att utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer företaget. Vidare berör hon kort de civil- och straffrättsliga sanktioner som kan aktualiseras vid ett brott mot lojalitetsplikten. I flera fall illustreras problemställningarna med praktiska typfall och exempel.

Jessica Östberg hämtar till viss del inspiration från rättsläget internationellt. I de amerikanska delstaterna råder en mycket sträng syn på lojalitetsplikten och motsvarande gäller i huvudsak även i tysk rätt. I engelsk rätt är lojalitetsplikten om möjligt ännu strängare och där har nyligen flera lagbestämmelser som rör lojalitetsplikten införts. Även i grannländerna Norge och Danmark finns vissa delar av lojalitetsplikten lagreglerade.

Även om samtliga lojalitetsförpliktelser gäller även utan lagreglering, föreslår Jessica Östberg i sin avhandling att också Sverige inför bestämmelser om såväl den allmänna som vissa av de särskilda lojalitetsförpliktelserna för att klargöra rättsläget och öka förutsebarheten. Hon redogör också för vad en sådan lagreglering i huvudsak bör innehålla.

"Bristen på reglering ökar risken för att bolag skadas"

– Bristen på tydlig reglering ökar risken för att bolagen drabbas av skada. Man ska också komma ihåg att det kan vara ett brott mot lojalitetsplikten även om det saknas illojal avsikt och att rättsvillfarelse, det vill säga bristande kännedom om reglerna, inte är någon ursäkt. Ett otydligt rättsläge kan därför drabba inte bara bolagen, utan även enskilda styrelseledamöter negativt. Därför ligger det även i ledamöternas eget intresse att rättsläget klargörs. En otydlig lojalitetsplikt kan dessutom medföra att en negativ företagskultur sprids längre ner i företagsleden, säger Jessica Östberg, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Avhandlingens namn: ”Styrelseledamöters lojalitetsplikt – Särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter”. Avhandlingen är utgiven på Jure.

Ytterligare information

Jessica Östberg, Juridiska institutionen, Stockholms universitet., telefon: 070-211 11 29, e-post: jessica.ostberg@juridicum.su.se

Presskontakt: Staffan Westerlund, Juridiska institutionen, Stockholms universitet., telefon: 073-784 50 31, e-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se