Försvara demokratin och bekämpa klyftorna

Nu samlas över 600 biblioteksverksamma i Lund för Biblioteksdagarna. Svensk biblioteksförening återvänder till platsen där allt började. Det har gått 100 år sedan vår förening bildades just här.

Biblioteksföreningen har verkat, påverkat och påverkats av samhällsutvecklingen genom ett sekel. Över rösträttskamp och tidiga bildningssträvanden, över krigsårens boknöd och folkhemsbyggets utbildningsreformer, fram till dagens demokratiska kunskaps- och informationssamhälle. Bibliotek och biblioteksanställda har kämpat för att utjämna kunskapsklyftor, hjälpt barn och vuxna att knäcka läskoden, skapat fri tillgång till litteratur, kultur och information, och värnat allas rätt att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt.

Efter hundra års verksamhet är det en seger för oss att Sverige har fått en ny bibliotekslag. Äntligen slås fast att bibliotekens uppgift är att verka för det demokratiska samhällets utveckling. Det är vad vi gjort, vad vi gör och vad vi än mer kraftfullt vill och måste göra framöver.

Demokratin och yttrandefriheten är idag utmanad. Året inleddes med de fruktansvärda attackerna mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris och mot kulturhuset i Köpenhamn. Antidemokratiska idéer, rasism, antisemitism, antiziganism och islamofobi sprider sig i Europa. Sverige är inget undantag.

Samtidigt blir kulturellt kapital alltmer avhängigt klassbakgrund. Klyftan mellan den som har kunskap och den som inte har blir djupare och får allt större konsekvenser för den enskildes framtid och frihet. Bildning, som en gång sågs som demokratins grundbult, värderas allt lägre. Stora kunskapsklyftor, digitalt utanförskap, sjunkande skolresultat och sämre läsförståelse skapar ett växande demokratiskt underskott i vårt samhälle.

För biblioteken innebär detta stora utmaningar. Men vi kan göra skillnad. Om bibliotekslagen följs av en konkret reformagenda så kan biblioteken vara den motkraft Sverige nu behöver.

Forskningen visar att skolbiblioteken kan förbättra både läsvanor, läsfärdigheter och elevernas skolresultat. Men hälften av Sveriges elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek idag. De behöver byggas ut och bemannas med utbildade bibliotekarier. Då kan vi göra ännu större skillnad.

Idag kan du googla på allt mellan närmaste pizzeria och digitaliserade forskningsresultat. Eller ladda ner en e-boks läsupplevelse via nätet. Det är en fantastisk utveckling, men som en miljon invånare fortfarande står utanför. Den digitala klyftan måste slutas. Biblioteken har anpassat sig till den nya medieverkligheten. Det innebär att det finns kunskapscentraler över hela landet som kan erbjuda stöd i en tid när kraven på invånarnas digitala färdigheter och analysförmåga ständigt stiger. Det är en samhällsresurs att investera i och ta tillvara.

Många kommuner vill satsa på stadsbibliotek. Det är bra, men det får aldrig ske på bekostnad av biblioteksfilialer och bokbussar. Ansvariga på kommunal och regional nivå måste uppmärksamma risken för en minskad tillgänglighet. Biblioteken ska vara läsfrämjare, bildningsförmedlare, utjämnare av kunskapsklyftor och garant för yttrande- och informationsfriheten – för alla, även de som bort utanför centralorterna.

Litteratur och kultur har förmågan att öppna dörrar till det okända, skapa förståelse för det främmande och erbjuda nya sätt att se på världen. Det har sällan känts viktigare att förmedla den möjligheten till alla. Det gäller även den diskussion som hänger ihop med det ständiga urvalet av litteratur som sker på biblioteken. Här krävs att biblioteken har både kompetens och tillräcklig bemanning för ett öppet och levande samtal i skärningspunkten mellan två olika men lika viktiga demokratiska principer; rätten till åsikts- och yttrandefrihet respektive rätten att slippa kränkning.

Nu behöver bibliotekslagen kompletteras med en nationell biblioteksstrategi. Politiker på kommunal, regional och statlig nivå har ett gemensamt ansvar för att bibliotekslagen kan implementeras. Ord behöver bli handling. Investeringar behöver följa på beslut.

När Svensk biblioteksförening nu samlas i Lund så finns kulturministern bland gästerna, liksom en rad andra representanter från politiska partier och myndigheter. Till politiker på statlig, regional och kommunal nivå riktar vi en uppmaning: låt inte den nationella biblioteksstrategin bli en papperstiger!

Tillsammans bildar folk- och skolbibliotek, forsknings- och högskolebibliotek, special- och myndighetsbibliotek en stor och mäktig samhällsresurs. Den byggdes med politisk vilja. Idag, när demokrati och mänskliga rättigheter utmanas och kunskapsklyftorna djupnar, måste politisk vilja manifesteras igen.

Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur för kunskap, forskning, kultur och information som står öppen och tillgänglig för alla. Använd den, använd våra medlemmar. Vi står redo. Ge biblioteken muskler att försvara det demokratiska samhället och bekämpa klyftorna.

Calle Nathanson, ordförande, Svensk biblioteksförening

Niclas Lindberg, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening