Stärk Livsmedelsverket i kampen mot livsmedelsfusk (debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet 22 april)

För att bättre kunna upptäcka matfusk behöver Sverige en nationell, specialiserad enhet på Livsmedelsverket som leder arbetet mot livsmedelsbedrägerier, skriver branschorganisationerna Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Kött och Charkföretagen.

Mat är något som berör oss alla varje dag. Och alla har vi en gemensam förväntan, att maten vi köper är säker och att innehållet överensstämmer med informationen på förpackningen eller menyn. Naturligtvis är det nästan alltid så. Men under de senaste tio åren har livsmedelsbranschen drabbats allt mer av livsmedelsbedrägerier från oseriösa aktörer. Dagens situation är ett växande problem med stora konsekvenser för konsumenter, företag och samhälle. I mars 2016 rapporterade Europol att de i en gemensam aktion med Interpol beslagit mer än 10 000 ton och 1 miljon liter förfalskade/bedrägliga livsmedel. Bedrägeriet kännetecknas av att företag medvetet överträder livsmedelslagstiftningen för ekonomisk vinning. Det kan till exempel handla om att en dyr ingrediens byts ut mot en billig eller att en produkt märks som exempelvis ”ekologisk” trots att den inte är det.

Livsmedelsbranschen arbetar för att stävja bedrägerierna och det finns ett tätt samarbete i livsmedelsbranschen samt med Livsmedelsverket. Den så kallade hästköttskandalen för fyra år sedan skakade om hela branschen och myndigheterna. Runt om i Europa har livsmedelsmyndigheter ändrat rutiner och omorganiserat sina verksamheter. De internationella kvalitetsstandarder som sätter spelregler längs distributionskedjorna i livsmedelsbranschen har omarbetats och skärpts. Handeln och livsmedelsföretag har strikta rutiner vid inköp, revisioner och egenkontroller. Men trots det lyckas oseriösa aktörer uppenbarligen att lura systemen och rutinerna ibland. Så vad är det då som krävs för att komma åt dessa problem?

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht presenterade nyligen ett förslag på skärpning av straffskalan till fängelsestraff för de individer och organisationer som ägnar sig åt bedrägerier med våra livsmedel. Det har förvisso potentialen att ge en avskräckande effekt och medför även en högre prioritering inom rättsväsendet. Men det räcker inte. Det kommer även att vara nödvändigt att tillföra resurser till polis och åklagare, inte minst eftersom systematiskt livsmedelsfusk allt oftare rör sig om organiserad brottslighet, vilket kräver mer samarbete på europeisk nivå. Vi vill också se ytterligare initiativ från regeringen när det gäller kontrollmyndigheterna.

Vad regeringen kan göra går att finna i en rapport från Livsmedelsverket, som överlämnades till Näringsdepartementet för ett par veckor sedan. I den presenteras det arbete som myndigheten redan genomfört, exempelvis satsningar på kompetensutveckling för inspektörer att upptäcka bedrägerier, tipstelefon för allmänheten och viss metodutveckling. Samtidigt konstaterar myndigheten att ”Sverige i dagsläget inte är ändamålsenligt rustat för att arbeta med kontroll av fusk med livsmedel…”. Brist på resurser gör att utredningarna många gånger tar stopp.

Därför anser vi att Livsmedelsverkets organisation och resurstilldelning måste anpassas. Vi vill att Livsmedelsverkets arbete med livsmedelsbedrägerier organiseras och bemannas efter dansk och brittisk förebild, dvs. en dedikerad och specialiserad grupp som med ett tydligt uppdrag och betydande befogenheter arbetar på nationell basis. En sådan specialiserad enhet inom Livsmedelsverket skulle vara ett viktigt stöd för, och komplement till, våra kommuners livsmedelsinspektörer och säkerställa en nationell harmonsiering i hantering av ärenden om misstänkta livsmedelsbedrägerier. Att upptäcka och utreda livsmedelsbedrägerier är en kontrolluppgift som väsentligen skiljer sig från den vanliga livsmedelskontrollen. Dessutom krävs det specialkompetens och anpassade resurser, exempelvis i form av särskilt utvecklade analysmetoder och gemensamma anläggningsregister för att på ett effektivt sätt lösa uppgiften. Enheten måste finansieras från statsbudgeten.

Ökade resurser från stadsbudgeten för de insatser som presenterats ovan skulle dessutom vara en signal om att ministern menar allvar med de visioner som målats upp i regeringens livsmedelsstrategi. Vi lovar, från vårt håll, att fortsätta den viktiga dialogen med Livsmedelsverket och vara behjälpliga i att upptäcka bedrägerierna. Vi vill råda bot på problemen, men det kommer att krävas mer resurser, Sven-Erik Bucht.

Karin Brynell, VD Svensk Dagligvaruhandel
Anders Canemyr, tf VD Livsmedelsföretagen
Magnus Därth, VD Kött och Charkföretagen