World Bee Day 20 maj: Mångfald och artrikedom gynnar alla bin

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I vårt grannland Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

Man menar att det uppstår konkurrens om födan och att honungsbina som lever i stora samhällen tar för sig på de vilda binas bekostnad. Danmark har med sitt intensiva jordbruk ont om vild natur och ängsmarker, vilket har satt konflikten på sin spets. Det är helt enkelt väldigt ont om mat till bina på vissa ställen.

Föreningen Svenska Bin vill lyfta frågan till en ny nivå
– Istället för att spela ut olika pollinerande insekter mot varandra så behöver vi fundera över vad det är som har hänt med binas livsmiljö – varför räcker inte maten? säger Lotta Fabricius Kristiansen, projektledare för Svenska Bin.
– Det är snarare vi människor och vårt behov av en effektiv matproduktion som är det största hotet. Den landskapsomvandling som har skett i modern tid gör att binas möjlighet att hitta föda har minskat. Vi har gått från mindre blandade jordbruk till monokulturer, berättar hon.

Olika pollinerande insekter fyller olika funktioner
Det finns svaga belägg för att honungsbin och vildbin konkurrerar i någon större omfattning och när det sker är det förmodligen under särskilda förhållanden, som när det plötsligt blir ont om föda i kupornas omedelbara närhet. Vilda bin och honungsbin föredrar också till viss del olika pollenkällor.
– Det är i odlingslandskapet vi behöver pollinatörerna som mest. Med hjälp av honungsbin kan man där förbättra pollineringen och skördarna och därmed ekonomin i våra odlingssystem, menar Artur Larsson på Artdatabanken.
Han menar att mycket talar för att vi i naturen bör fokusera på att gynna vilda pollinerare, och i jordbruk och odlingslandskap ta hjälp av honungsbin för att förbättra skördarna.
– På det viset gynnas både naturen, jordbrukaren och honungsproducenten och det behöver inte uppstå några konflikter. Detta vinn-vinnförhållande förstärks om alla aktörer arbetar tillsammans för att öka blomrikedomen i våra marker och minskar användningen av bekämpningsmedel och gödande ämnen.

Bristen på föda leder till sjukdomar
– Om det under perioder under säsongen saknas föda för honungsbin kan det leda till att bisamhällena inte blir tillräckligt starka för att klara vintern, berättar Preben Kristiansen, bihälsorådgivare hos Jordbruksverket.
Användningen av bekämpningsmedel är en annan faktor som påverkar binas hälsa, och forskningen visar att det är de vilda arterna som far mest illa av kemiska växtskyddsmedel, säger Eva Forsgren, lektor i biodling på SLU.

– Man kan säga att det som är bra för de vilda bina också är bra för honungsbina, menar Lotta Fabricius Kristiansen som både är biodlare, bitillsynsman och en av de drivande bakom projektet Pollinera Sverige som arbetar för att gynna alla pollinatörer – humlor, solitärbin* och andra steklar, skalbaggar, blomflugor, fjärilar och honungsbin.

Hälften av vår honung importeras
Förutom att de bidrar till pollineringen så ger oss våra inhemska honungsbin också lokal honung. Idag importerar Sverige cirka hälften av den honung som konsumeras.

--------------

World Bee Day instiftades av FN i december 2017.

*Solitärbin kallas så därför honan ensam sköter om boet, utan arbetare. Detta skiljer solitärbina från de sociala bina.
I Sverige finns drygt 250 arter av solitärbin. Läs mer