Förslaget om läkares bastjänstår är bra och bör genomföras

Svenska Läkaresällskapet stödjer förslaget "Bastjänstgöring för läkare", som föreslår att läkares nuvarande AT ersätts med en ettårig bastjänstgöring (BT) som en fristående första del i läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Anledningen till förändringen är att det behövs en strukturerad introduktion till hälso- och sjukvården som ett led mellan den föreslagna sexåriga läkarutbildningen och specialiseringstjänstgöringen.

– SLS anser att förslaget är bra och bör genomföras, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande. Att samtliga legitimerade läkare i och med förslaget får en grundläggande målstyrd och tydligt kliniskt orienterad utbildning under handledning oavsett vilket land man utbildat sig i, skapar ett stort mervärde för alla parter, såväl läkare som verksamhet och patienter.

Bastjänstgöringen kommer att ge en fördjupad kompetens i den praktiska yrkesrollen som läkare. Formativa bedömningar och en avslutande kliniskt utformad extern bedömning säkerställer att målen uppnås.

– Bastjänstgöringen bör vara övervägande kliniskt patientnära, säger Torbjörn Ledin, ordförande i Läkaresällskapets utbildningsdelegation, som ansvarat för att sammanställa SLS remissvar. Att stärka den fördjupade kliniska kompetensen och självständigt medicinskt beslutsfattande kommer då i rätt fokus, fortsätter han.

SLS anser att tiden för bastjänstgöringen bör vara tolv månader. Av logistiska, organisatoriska och administrativa skäl är det en stor fördel om placeringarna kan utformas efter en gemensam schematekniskt utformad matris. I en sådan underlättas kontinuerlig handledning och utvärdering med formativa bedömningar och en slutlig med extern bedömning. Kompetenser kan uppnås oberoende av anställningsform, om krav för handledning och examination är uppfyllda.

Förslagets huvudsakliga innehåll gällande att stödja läkarnas progressiva utveckling fram till läkarexamen och vidare genom BT och ST som en del i det yrkeslivslånga lärandet är positiv. Ett flexibelt regelverk skapar möjligheter att välkomna fler legitimerade läkare till arbetsplatser, i symbios med läkares behov av klinisk träning under BT.

Läkaresällskapet poängterar särskilt i sitt remissvar att Socialstyrelsens kommande föreskrift måste skrivas på ett övergripande och tydligt sätt samt att införandet av BT kommer att ställa stora och ökande krav på antalet handledare. De får nya bedömningsuppgifter av BT-läkarna. Kompetensmålen måste utredas och fastställas nationellt, innan den första gruppen BT-läkare startar. 

Viktigt är även att målen för etik inte bör reduceras till kännedom om ”etiska principer”. Fundamentalt inom området är att kunna identifiera, beskriva och förklara värdekonflikten – annars kan man hamna i att man tycker sig inte möta några etiska problem. Att hantera värdekonflikter och kommunicera runt värdekonflikter måste betonas som en färdighet.

–Införandet av BT kommer att ställa stora och ökande krav på antalet handledare, som får nya bedömnings-uppgifter av BT-läkarna samt att kompetensmålen måste utredas och fastställas nationellt, innan den första gruppen BT-läkare startar, säger Torbjörn Ledin. 

Läkaresällskapets vetenskapliga sektioner har enligt rutinerna haft möjlighet att lämna synpunkter på remissen via SLS. Flera har gjort det, deras svar finns här. 

MER OM BT

Bastjänstgöringen, i likhet med den övriga specialiseringstjänstgöringen, föreslås utformas som en målstyrd utbildning där kompetensen tillgodogörs främst genom klinisk tjänstgöring. Föreslagna tjänstgöringar är 3-4 mån primärvård, 3-4 mån akutsjukvård och 0-2 ytterligare för arbetsgivaren valfria placeringar för att nå BTs mål.

BT-läkaren ska genomgå två formativa och en summativ bedömningar i klinisk handläggningssituation för varje placering samt en av extern bedömare godkänd summativ klinisk slutbedömning. BT föreslås få 10 väl motiverade kompetensmål. Regler och anvisning för implementation av BT ska utarbetas av Socialstyrelsen i en senare process.

Regelverket för BT föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Den förändrade läkarutbildningen startar höstterminen 2020. Läkarutbildningen följs då av omedelbart utfärdande av legitimation via Socialstyrelsens beslut och kravet på AT för att få läkarlegitimation tas bort. Läkarstudenter som går den föreslagna sexåriga läkarutbildningen kommer således inte att genomgå bastjänstgöringen förrän efter att de har fått läkarexamen, tidigast 2026. Däremot kommer alla som erhåller svensk läkarlegitimation på annat sätt än AT, till exempel via utbildning i annat land, eller via bedömningssystemet för tredjelandsläkare, att omfattas av bestämmelserna om bastjänstgöring som inledning på specialiseringstjänstgöringen redan vid ikraftträdandet.