Det behöver bli enklare att prata ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma matvanor är den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige visar en ny rapport från Livsmedelsverket. Rapporten visar även stora skillnader i hur landstingen jobbar med människor som äter ohälsosamt. Svenska Läkaresällskapet arbetar sedan 2011 med läkares preventionsarbete genom Levnadsvaneprojektet.

– Att hälsosamma matvanor är av yttersta vikt för folkhälsan kan vi vara överens om, säger Anna Kiessling projektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Det är tyvärr också den levnadsvana som hälsoprofessionerna upplever som svårast att stödja patienterna i.

Svårigheterna beror bland annat på att rådgivning om ohälsosamma matvanor är mångfacetterat då det handlar om energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster, till skillnad från exempelvis rökning där rådet är mycket tydligt, att man ska sluta.

– Innebörden av vad som är ohälsosamma matvanor är dessutom individuellt, tillägger Anna Kiessling. Kosten påverkar oss också väldigt olika beroende på vår genuppsättning.

Svenska Läkaresällskapet har sedan 2011, på uppdrag av Socialstyrelsen, arbetat med Levnadsvaneprojektet där det övergripande syftet är att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor som är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Projektets långsiktiga mål är att preventionsarbete och stöd för hälsosamma levnadsvanor ska bli en naturlig och viktig del av läkares arbete inom hälso- och sjukvården där det är relevant.

Arbetet visar att medvetenheten om ohälsosamma levnadsvanors betydelse i prevention och behandling ökat betydligt sedan 2011 men att det trots detta återstår mycket arbete. Mer om Läkaresällskapets arbete i Levnadsvaneprojektet finns på www.sls.se/halsa--sjukvard/levnadsvanor/