Här tillverkas medaljernas medalj

Yrsnö utanför fönstren, men inne i Svenska Medaljs lokaler i Eskilstuna har det varit högtryck en längre tid. Det är här Nobelmedaljerna tillverkas.

– Det här är ju medaljernas medalj, säger Bengt Qvarnström, produktionschef på företaget.

Tidigare har Nobelmedaljerna tillverkats på Myntverket i Eskils­tuna. Men när det lades ner efter 1017 års obruten verksamhet och tillverkning av Nobelmedaljer sedan 1902, hamnade medaljtillverkningen i Norge förra året.

I augusti 2011 köpte Svenska Medalj in Nobelmedaljsmaskinerna och i år har Nobelstiftelsen gett tillverkningsuppdraget till Eskilstunaföretaget som firar 40-årsjubileum.

Sällan har företaget stått så mycket i centrum som nu. Journalister med block och kameror har gått genom fabriken för att få se Nobelmedaljstillverkningen. Tv-team har filmat. Och det är klart att företagets personal på själva Nobeldagen, den 10 december, kommer att slå på tv:n för att spana in då den svenske kungen delar ut de där guldglänsande medaljerna, som gjorts här, till Nobelpristagarna.

– Men jag är rädd att folk tror att vi bara gör dyra medaljer, säger Bengt Qvarnström, som är företagets produktionschef och delägare tillsammans med vd:n Erik Åberg.

Och på ytan finns ingen speciell guldglans på företaget Svenska Medalj i Vallby. Här är det mycket vardag och hårt arbete som gäller. Matrum där personalen äter matlådor med överblivna makaroner och falukorv, matrum där man pratar om konjunkturutvecklingen och har funderingar kring hur framtiden ska bli.

På Svenska Medalj har man jobbat med medaljtillverkning i decennier och medaljer är liksom vardag. Idag är man den enda medaljtillverkaren i landet.

Bengt Qvarnström har jobbat här i 30 år och sett branschen förändras, och produkterna komma och gå.

– Förr kunde vi ha serier på upp emot 25000 exemplar, säger han och berättar att man då ofta jobbade med ett och samma uppdrag i månader.

Idag är den tiden förbi. Sådan tillverkning hamnar utomlands och importeras, eftersom det blir billigare.

– De största serierna vi gjort de senaste åren har legat kring 3000, säger han och visar medaljerna man gör till Försvarsmakten.

Medaljer som delas ut till svenska soldater som gjort utlandstjänst på olika platser i världen.

En annan stor serie är tillverkningen av medaljer till Svenska Ishockeyförbundet. Medaljer i olika storlekar – mindre till spelare som tar hem serien i division 2 Svealand och den största till elitserievinnaren.

Bengt Qvarnström visar upp elitseriemedaljen.

– Förra året gick den till Brynäs. Jag hoppas Färjestad får den i år, ler han och pekar på symbolvärdet i en medalj:

– Tänk vad mycket slit som ligger bakom för den som får medaljen.

Och på Svenska Medalj skapar utdelningarna förstås jobb.

Som mest har Svenska Medalj haft 16 anställda. 2008 var företaget nära att slå igen, men Bengt Qvarnström och Erik Åberg klev in som ägare, och har sedan dess kämpat stenhårt för att få företaget att överleva och få en tydligare plats på medaljkartan.

– Vi har rationaliserat och viss produktion finns inte längre, säger Bengt Qvarnström och förklarar att i en lågkonjunktur ser man hur presentreklamtillverkningen går ned, medan medaljtillverkningen hålls ganska konstant:

– Hedersmedaljer delas ut även i lågkonjunktur.

Uppdragen i fabriken idag är många och varierande.

Det handlar om tillverkning av nyckelhållare, manschettknappar, namnskyltar, medaljer till universitet, sällskap och ordnar, samt smycken.

– Vi lever på att det här är Made in Sweden. Det är här det görs och blir till. Och det är klart att om det skulle bli ett OS i Sverige så hoppas vi få tillverka medaljerna, säger han.

När Bengt Qvarnström och Erik Åberg tog över företaget jobbade sex personer här. Idag är de tio. Sanna Jansson är en av dem.

– Jag har aldrig fått en medalj själv någon gång. Men nu när man kollar i tidningen är det klart att man ser om det syns att det är våra medaljer, säger hon.

Och på Nobeldagen kommer företagets ädlaste produkt att stå i centrum: Nobelmedaljen.

– Det är vi stolta över. Finns det någon medalj som är mer omtalad? säger Bengt Qvarnström, vars son Niklas Qvarnström är den som har huvudansvaret för tillverkningen av Nobelmedaljerna, vars original ritades av Erik Lindberg för 110 år sedan men som idag tillverkas med moderna maskiner.

Niklas Qvarnström visar runt i rummet där de speciella tillverkningsmaskinerna finns. Här är valsmaskinen, som valsar ut ämnet av så kallat grönguld (en blandning av 75 procent guld och 25 procent silver) till rätt tjocklek.

Sedan klipps medaljerna ut med ett speciellt klippverktyg, glödgas för att sedan präglas med-
an det är mjukt. Mellan fem och åtta glödgningar och präglingar brukar krävas innan medaljen fått sin rätta form.

– Problemet med präglingen är att flytta materialet. Det bästa sättet att se om medaljen är färdigpräglad är om man ser bröstvårtan, säger Niklas Qvarnström och visar på bilden av kvinnan med bröst på medaljens baksida.

Så ska medaljen borstas, bearbetas med hemliga metoder, randen (medaljkanten) filas för hand, ytan blästras med glaspulver, och slutligen ska de tillhörande stämplarna dit.

– Alla medaljer är på sätt och vis små individer, även om vi strävar efter att de ska vara lika. Det är ett hantverk, säger Niklas Qvarnström, som också graverar in pristagarens namn på medaljen tillsammans med årtalet i romerska siffror.

Varje medalj tar ungefär två dagar att tillverka.

– Klart att det är en ära att få göra medaljernas medalj, säger Niklas Qvarnström och menar att jämte Ikea, Abba, H&M och Volvo så är nog Nobelpriset ett av Sveriges starkaste varumärken.

Nobelmedaljen är en riktig dyrgrip (guldvärdet ligger på cirka 65000 kronor styck, och någon har uppskattat marknadsvärdet till runt 300000 kronor) som måste hanteras med vita bomullsvantar.

När den är klar packas den ner i transportetuier, för att sedan till utdelningen paketeras om till det handgjorda etui som kungen räcker över medaljen i till pristagaren. Ett etui som också det tillverkas i Sörmland, i Sparreholm av Anders Eriksson.

Så följer medaljen från Eskilstuna med pristagaren hem, till en annan plats i världen.

– Tänk den dagen då du får göra medaljen till den som löst cancerns gåta, filosoferar Bengt Qvarnström, som förstås hoppas att det även då är hans företag som gör Nobelmedaljerna – något som avgörs av Nobelstiftelsen, som hela tiden utvärderar hur tillverkaren lyckas.

Något Nobelpris för lösningen av cancerns gåta blir det inte i år. Men väl en rad andra upptäckter som förändrat vetenskapen, och därmed världen.

Bengt Qvarnström lämnar delen där Nobelmedaljerna tillverkas och styr mot personalmatsalen och matlådan med makaroner och falukorv.

Längre fram i vår visar det sig om han kan kröna lunchrasten med att spana in tidningsbilder från när Färjestad får ta emot de gyllene medaljer som hans företag tillverkat.

Då är det slut på snöyran.

Marie Hillblom

Folket

Reportage och foto: Folket - Marie Hillblom

Publicerat i Folket 9 december 2012.