Kvanne – en hjälp för kvinnor i övergångsåldern

Angelika eller kvanne som den heter på svenska har i folkmedicinen haft många olika användningsområden. Kvannens rot har en hög koncentration av bitterämnen som gynnar matsmältningen. Kvanne motverkar gasbildning och verkar kramplösande på den glatta muskulaturen i mage och tarm samt att den hämmar tillväxten av svamp och bakterier. 

Kvanne har faktiskt odlats i Sverige sedan 1300-talet och har också använts mot högt blodtryck och kärlkramp. Kvanne användes flitigt i matlagningen och var tillsammans med lök en av de första växterna som odlades i Norden. Under 1800-talet föll kvanne lite i glömska men man vet att vid stora influensaepidemier så tuggade man på örten i norra Sverige en bra bit in på 1900-talet.
Det finns två sorters kvanne i Sverige, den ena är strandkvanne och den andra växer i fjällen.

Samiska kvinnor har använt den välgörande örten som c-vitaminkälla men också vid klimakteriebesvär eftersom fjällkvanne innehåller naturligt östrogen.

Som utvärtes medicin användes kvanne på svullnader och om man hade värk någonstans i kroppen. När pesten härjade i Europa var kvanne en välanvänd ört. I dag används kvanne i en del naturmedicin för sina hälsosamma och stärkande egenskaper.