Därför blir du sjuk när det blir kallt

Under vintern blir lederna stelare, risken att utveckla typ 1-diabetes ökar när det är kallt och fler dör i hjärtsjukdomar under vintern. Och nu har forskare hittat förklaringen till varför svenskarna har lättare att gå upp i vikt under de kyliga vintermånaderna. Gener ändrar nämligen beteende efter säsong.

Tack vare ny forskning kan vi få en förklaring till varför vi blir sjukare på vintern. Det har visat sig att generna som styr vårt immunsystem följer en årscykel och slår av och på beroende på säsong. Anledningen är att kroppen förbereds för hoten som sannolikt uppstår vid olika tider på året och som kan komma att påverka vår hälsa negativt.

John Todd, professor i medicinsk genetik vid universitetet i Cambridge och en av hans doktorander upptäckte att våra infektionsbekämpande celler var mer aktiva i de vita blodkropparna under vintern.

Tidskriften Nature Communication rapporterar att resultatet baserades på analyser på 16 000 människor runtom om i världen och att forskarna undersökte hela 22 000 gener vilket är nästan alla gener människan har. En fjärdedel av alla dessa gener visade tydliga tecken på förändring och anpassning efter årstid.

I Sverige och länder i norra Europa där årstidsväxlingarna är stora fann forskarna att immunförsvaret var mer aktivt under vintermånaderna.

I Island, där det är kallt för det mesta fanns färre säsongsmässiga förändringar men runt ekvatorn steg immunförsvaret under regnperioden när sjukdomar som malaria är mest aktiva.

Det finns dock en baksida med att immunsystem blir extra aktivt. Försvarssystemet kan av misstag börja attackera våra egna kroppar och kan då skapa inflammatoriska tillstånd i kroppen. Detta kan ge hjärtsjukdomar, artrit och typ 1-diabetes.

Just dessa sjukdomar ökar under vintermånaderna januari till mars i länder med tydliga säsonger. Dödsfall i kranskärlssjukdomar är betydligt högre på vintern i Storbritannien än under någon annan årstid. Överlag så dör fler under vintern än under sommaren.

Resultatet av forskningen kan hjälpa läkarna att effektivare behandla patienter under vintern. Till exempel kan det vara mer lämpligt att ge influensavaccin mitt i vintern då immunförsvaret är på topp och kan producera mer sjukdomsbekämpande antikroppar. Nu ges ofta influensavaccin under hösten.

Generna som styr vår ämnesomsättning förändras också under vintern. Ämnesomsättningen sjunker och gör att vi förbränner mindre energi vilket betyder att det är lättare att gå upp i vikt under vintermånaderna.

Denna förändring av ämnesomsättning har förmodligen att göra med att det under tusentals år varit mindre tillgång på föda under vinter och den förändrade ämnesomsättningen tillhör kroppens överlevnadsmekanism.

Men i dag är detta förstås en hälsorisk när vi bor i uppvärmda hem utan risk för svält.

Samma sak tror forskarna är anledningen till att immunförsvaret förstärks under vintern. Det har med att människor under årtusenden hade det svårt under vintern med kyliga bostäder och risk att insjukna i influenser och andra sjukdomar.

Varför vi blir mer förkylda under vintern, trots en ökad aktivitet i immunförsvaret, det vet inte forskarna ännu. Men en teori är att när det blir kallt kyls nässlemhinnan ned av inandningsluften och det kan kanske försvaga försvaret mot ett virusangrepp. En annan teori är att vi vistas mer inomhus och har andra människorna närmare under längre perioder, vilket kan öka smittorisken.

Förr i tiden tog människor det lugnare på vintern dels på grund av korta dagar då det inte gick att arbeta och dels för att spara på energin så att maten skulle räcka. Att jobba så hårt som vi gjort de senaste 30-40 åren stressar kroppen som inte får följa den naturliga rytm som den gjort betydligt längre.

Under vintern cirkulerar också mer virus. På sommaren dödas viruspartiklar av solens ultravioletta ljus.