Nu kan skador efter hjärtinfarkt repareras

Under en hjärtattack dör vissa celler i hjärtmuskeln på grund av syrebrist. För närvarande finns ingen behandling för att läka skadorna. Men nu har forskare i Kalifornien utvecklat ett protein-plåster som ska kunna lappa ihop skadade hjärtan.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas 28 000 svenskar. Ungefär 7 700 av dessa dör. Hjärtinfarkt orsakas av en akut syrebrist som uppstår på grund av att en blodpropp bildats i ett av hjärtats kranskärl.

Om syrebristen blir långvarig dör hjärtmuskelceller och det är den skadan som vi kallar för hjärtinfarkt. Den skadade vävnaden som dött kan inte återbildas och istället ersätts den av bindvävsärr. Skadan kan inte läka av sig själv och för närvarande finns det ingen behandling för att läka skador orsakade av hjärtinfarkt.

Ibland innebär hjärtinfarkt att patienten får göra ballongsprängning eller bypassoperation. De allra flesta får medicin i förebyggande syfte som ska skydda mot ytterligare infarkter. Sjukdomen kan medföra vissa begränsningar och en livsstilsförändring är nödvändig.

Forskare vid Stanford University i Kalifornien kan ha hittat en behandling som kan återställa skadade hjärtan. De har utfört tester på möss- och grishjärtan där de lyckats fästa vad de benämner som ett protein-plåster på ärrvävnaden. Ett plåster som har fått igång reparationen av det skadade hjärtat. Försöken har gått så bra att man nu hoppas kunna utföra kliniska prövningar redan inom två år.

Tidigare studier på salamandrar har visat att de har en förmåga att återskapa delar av ett skadat hjärta. Forskarna ville försöka förstå vad det är som sätter igång en självläkning. De analyserade bland annat 300 proteiner som produceras i hjärtat för att se om de skulle hitta kopplingen.

Till slut kunde forskarna identifiera ett protein som benämns FSTL1 och tillsammans med kollagen skapade de vad de kallar för protein-plåster. Det visade sig att plåstret absorberades i de skadade mus- och grishjärtat och tillväxten av nya blodkärl startade inom två-fyra veckor. Plåstret triggade också i gång reparationen av skadade hjärtmuskelceller.

Det gjorde att den allmänna hjärtfunktionen hos djuren förbättrades. Flera av djuren var så sjuka att de enda sättet de annars skulle kunna överleva på var genom en hjärttransplantation.

Upptäckten är kliniskt attraktiv på så sätt att plåstret inte innehåller några celler vilket betyder att kommande patienter inte behöver immunhämmande medicin, vilket personer som genomgått en transplantation måste äta på grund av risk för avstötning.

Professor Pilar Ruiz-Lozano, vid Stanford University i Kalifornien säger till Medical News Today:

– Resultaten tyder på att det skulle vara möjligt att reperara skador efter hjärtinfarkt och förhindra för tidig död på grund av sjukdomen hos de som drabbats.