Skillnader mellan olika certifieringar, särskilt när det gäller samernas rättigheter

Luleå och Härnösands stift inom Svenska kyrkan, som har skog inom renskötselområdet, säger nej till att certifiera sig enligt FSC:s regler. Det är synd. FSC tar extra hänsyn till skogar som har stor betydelse för renskötande samer.

Svenska Samernas Riksförbund (SSR) uppmanade tidigare i år Svenska kyrkan att FSC-certifiera alla sina stift, och på så sätt uppmana dem att erkänna samernas rättigheter. Detta var i sin tur ett led i att ärkebiskopen Antje Jackelén skrivit i en debattartikel i DN där Jackelén skrev: ”Öka samernas självbestämmande, stärk rätten till marken och ta ansvar för Sveriges koloniala förflutna”.

Den största andelen av kyrkans skogar är idag FSC-certifierade utom i renskötselområdena i norr, i Luleå och Härnösands stift. Nu har Svenska kyrkan svarat på SSR:s uppmaning och menar att man gärna vill ha en dialog med samerna men säger nej till att certifiera sig enligt FSC:s regler, då man redan är PEFC-certifierade och att en FSC-certifiering enbart skulle medföra ökad administration och ökade kostnader. Det finns dock skillnader mellan de olika skogscertifieringssystemen och att certifiera sig enligt FSC:s regler skulle visa att Svenska kyrkan menar allvar med sitt engagemang i renskötselfrågan och är beredda att ta ett långtgående ansvar.

Skillnader

Först och främst är FSC det enda skogscertifieringssystem som stöds av miljörörelser och sociala organisationer världen över. Detta beror främst på de skillnader i hur våra organisationer är uppbyggda. FSC har ett kammarsystem där, sociala organisationer, miljörörelsen och ekonomiska intressenter tillsammans utformar FSC:s regelverk, där alla kammare har lika många röster. På så sätt har FSC ett mer demokratiskt tillvägagångssätt. I Sverige är FSC det enda skogscertifieringssystemet där tre samiska organisationer är medlemmar, däribland SSR. De organisationer som företräder rennäringens intressen finns i den sociala kammaren. 

FSC ställer också högre krav när det gäller sociala frågor. Exempel på detta är rennäringens rätt till samråd med skogsföretagen om skogsbruksåtgärder som avverkning, gödsling och markberedning på vinterbetesmarkerna. I svensk lagstiftning finns det krav på samråd kring åretruntmarkerna, men den tid när renarna har svårast att hitta bete är under vintern. Om man inte kan komma överens i samråden kopplade till FSC:s regler kan frågan gå till medling.

En FSC-skogsbrukare ska även ta hänsyn till och respektera områden och platser av särskild kulturell, ekologisk, ekonomisk eller religiös betydelse för samerna. FSC-certifierade skogsägare tar också mer hänsyn till miljömässiga värden i skogen, ett exempel på detta är när det gäller att bevara alla nyckelbiotoper vid avverkning.

I och med våra nya internationella Principer och Kriterier (som formar våra nationella skogsbruksstandarder) kräver FSC att certifierade företag ska upprätthålla principerna för FPIC (den process för att stärka urfolken rättigheter inom FSC), FN:s deklaration om urfolkens rättigheter, och Internationella arbetsorganisationens konvention 169.

Vi tycker att det är lovvärt att Svenska kyrkan vill stärka samernas rättigheter, men anser att de först genom att låta FSC-certifiera sitt innehav har ett instrument som gör faktisk skillnad.

Den 23 september släppte Svenska kyrkan rapporten Samernas rätt att bruka Svenska kyrkans mark. Rapporten är ett underlag för fortsatta diskussioner inom Svenska kyrkan om deras ansvar att främja renskötselns fortlevnad bland annat i skogsbruksfrågor.

Lina Bergström
Verksamhetschef Svenska FSC

Foto: Carl-Johan Utsi/carljohanutsi.com