Onsdagen den 17 augusti tog Sveriges vargförvaltning och rovdjurspolitik en drastisk vändning. Regeringen gav efter för EU och ställde in vinterns vargjakt och slopade ”taket” på 210 vargar i landet, ivrigt påhejade av naturvårdsorganisationerna. Men i stället äventyras den svenska vargförvaltningsmodellen och vargen.

-Vargfrågan är längre från en lösning nu än någonsin, sägerTorbjörn Lövbom, ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd. Människor som påverkas negativt av rovdjuren tar man mycket liten hänsyn till. Trots att man vet att människor som ska bo och leva med arten måste få vara med och styra förvaltningen för att det ska lyckas.

Idag finns i Sverige 212 arter som är mer hotade än vargen och 633 som är lika hotade. Vargen är dessutom ett av de vanligaste landlevande rovdjuren i världen. Men naturvårdsorganisationerna står inte på barrikaderna för svartråttan, eller lökgrodan. Det ger väl inget klirr i kassan såsom vargar och andra rovdjur.

- Det är beklagligt att Svenska naturskyddsförening och nu även WWF prioriterar kortsiktig ekonomisk vinning framför en fungerande förvaltning, fortsätterTorbjörn Lövbom.

Istället har naturvårdsorganisationerna bidragit till att byråkrater i Bryssel får bestämma hur många vargar och björnar de boende på landsbygden ska leva med.

Svenska Jägareförbundet har ställt upp på att åtgärda vargstammens dåliga genetiska status och envist försökt att konstruktivt finna kompromisslösningar. Men idag är det svårt att se några möjligheter till att fortsätta på den inslagna vägen. Den 22 september samlas länsordförandena i Svenska Jägareförbundet för att diskutera det nya läget. 

För mer information:

Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd, 070-693 39 67

Torsten Mörner, förbundsordförande, 070- 567 93 52

Se även debattartikel i Dagens Nyheter, 6 september 2011.