Enklare struktur för Svenska kyrkan

Strukturfrågorna i Svenska kyrkan har utretts och debatterats länge. Idag fattade kyrkomötet beslut om en ny struktur för Svenska kyrkan. Foto: Ewa Almqvist/IKON

Idag har kyrkomötet beslutat om en ny struktur för Svenska kyrkan. Beslutet innebär att församlingen får en tydlig ledning och medlemmarna möjlighet till större inflytande och engagemang. De kyrkliga samfälligheterna kommer att upphöra från 1 januari 2014. Dessa ombildas till pastorat som leds av en kyrkoherde.

-        Svenska kyrkans församlingar ska kunna leva, utvecklas och fungera i olika typer av miljöer: på landsbygden, i tätorter och i storstäder. Uppdraget är detsamma: fira gudstjänst, finnas på människornas sida, berätta om Jesus och undervisa, säger ärkebiskop Anders Wejryd.

-        Den nya strukturen ger församlingarna nya möjligheter att samordna och organisera sin verksamhet. Förutsättningarna för bred delaktighet, ansvarstagande, gemenskap, en god arbetsmiljö och långsiktig ekonomisk bärkraft förbättras, säger ärkebiskopen.

Kyrkomötets beslut påverkar de kyrkliga samfälligheternas organisation. Landets 278 samfälligheter kommer att ombildas till pastorat som leds av en kyrkoherde och styrs av kyrkofullmäktige med kyrkoråd. År 2012 har Svenska kyrkan 1439 församlingar.

Detta händer
På den lokala nivån ska finnas församlingar med kyrkofullmäktige som beslutande organ och kyrkoråd som verkställande organ. Alternativt kan församlingar tillsammans bilda ett pastorat som då har kyrkofullmäktige som beslutande och kyrkoråd som verkställande organ.Pastoratet har då ansvar för ekonomi, personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet samt ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift inom pastoratet. Därför ska församlingar som ingår i ett pastorat ha en gemensam församlingsinstruktion.
För en församling som ingår i ett pastorat ska pastoratets kyrkofullmäktige välja ett församlingsråd som styrelse. På ett öppet nomineringsmöte kan församlingens röstberättigade medlemmar nominera kandidater. Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet ska vara valbar till ett församlingsråd i pastoratet. Församlingsrådet ska som ett minimum ansvara för gudstjänstlivets utformning och utveckling i församlingen, men kyrkorådet kan också delegera andra uppgifter som anges i församlingsinstruktionen till församlingsrådet
Det ska inte längre finnas några flerpastoratssamfälligheter. De som finns den 1 januari 2014 blir då pastorat enligt den nya modellen. Ändringarna i den lokala strukturen och ansvarsfördelningen ska börja gälla den 1 januari 2014, med undantag för Göteborgs kyrkliga samfällighet som får en övergångsperiod t o m den 31 december 2017.

FAKTARUTA PASTORAT

• I ett pastorat samlas den administrativa, ekonomiska och pastorala ledningen. Kyrkoherden är chef för pastoratet.
• Kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd och församlingsråd. Valbar till församlingsrådet är medlemmarna inom pastoratet vilket gör det möjligt att engagera sig i en annan församling än den man bor i.
• Mandatperioden i ett församlingsråd – högst fyra år - bestäms av kyrkofullmäktige.
• Kyrkorådet kan – utöver de av kyrkoordningen reglerade uppgifterna - delegera också andra uppgifter till församlingsråd.
• Kyrkovalet förenklas.
• Det kommer också att finnas församlingar som inte ingår i ett pastorat.